Här återskapar de 1700-talet

Liksom varje annan detalj på modellen. Nu vet han att han räknat rätt. Han har satt ihop den första stolen. Allt stämmer. Ångesten har släppt.
De 30 stolarna är Stefan Helleberg största beställning hittills. Det är Forsmarks Kraftgrupp som ska ha dem, i december fick han jobbet och till midsommar ska det vara klart, ja han får gärna leverera lite efterhand ...

Nu jobbar han och en av de två anställda, Ellen Bernholm-Sarapinsky, med bara det här uppdraget, hon har gjort alla fotkryss, alla framben, i dag står hon böjd över ryggbrickorna med sitt bildhuggarjärn.
Stolarna är exakta kopior efter ett original som Stefan Helleberg har lånat av Lars Sjöberg, f d intendent på Nationalmuseum, en auktoritet när det gäller 1700-talsmöbler och snickare Hellebergs mentor under åren.
En liten delegation från Forsmarks Kraftgrupp fick tre olika modeller att välja mellan, den här var den som mest liknade den uppsättning om 32 stolar som gått deras näsa förbi på Uppsala auktionkammare.

Lyckligtvis för båda parter fann de varann - möbelsnickaren fick ett jobb värt kring trehundratusen och kraftgruppen sina matsalsstolar.
- Den här modellen är precis så som jag tycker om 1700-talet, sparsmakad, säger Stefan Helleberg.
- Benen är gustavianska med fleuronger - den skurna blomman i hörnen - och kaneleringar, de skurna spåren som löper längs med. Men i ryggen har den engelskt inflytande, modeinfluenser från utlandet spreds blixtsnabbt mellan svenska snickare.
Stefan Helleberg är estet. Han ser det som en utmaning att verkligen göra precisa kopior, han lägger inte till något, har inte det behovet; förlagorna är ju redan formfulländade.

Fortfarande - det är 16 år sedan han startade sin verksamhet - lär han sig nya saker om epokens stilar. Varje kopia föregås av ett minutiöst rekonstruktionsarbete. Han rätar upp, han lägger till på ben som kan ha blivit ojämnt slitna - också under rokokon fanns pudrade peruker som tanklöst vägde litegrann på stolen ...
Stefan Helleberg är också arbetsmyra. Det måste man vara som hantverkare. Han hade redan startat sitt företag, Trä-gården, när han kom in på en ettårig utbildning i historiskt möbelsnickeri. Jobbade gjorde han på nätterna. På den vägen är det, allt som oftast. Får man en stor beställning säger man inte gärna nej och det kan bli 100-timmarsvecka.

Fast så är det inte hela tiden, inte riktigt. Så dessemellan kan han lägga både tid och själ på trädgården. Det är därifrån som halva firmanamnet stammar, han trodde att han skulle kunna kombinera sina bägge yrken. I grunden är han trädgårdstekniker med träarbetet som en hobby, nu har det blivit omvänt och sina 75 olika pioner och 50 sorters daglilja får han i stället hitta fritid till att sköta om.
Att infödde stockholmaren Helleberg hamnade i Lövstabruk var en tillfällighet, som alla familjens flyttar, säger han. Han kom från Ångermanland via en avstickare till Sörmland och Katrineholm. Det var 2001. Hela vägen hade pionerna och liljorna hängt med.
Här fanns 800 kvadratmeter lokal i herrgårdens tomma ladugård, den som blev Hantverkets hus och där Stefan Helleberg disponerar ena halvan i dag. I Leufsta går det bra för möbelsnickaren, så pass att han utökat och kunnat anställa. Medan Stefan och Ellen har hela sitt fokus på stolordern håller Jonny Svensk de fasta kunderna glada, Trägården levererar måttbeställda möbler till ett svenskt inredningsföretag i USA och gustavianskt till en butik i Stockholm.

Här återskapar de 1700-talet

Stefan Helleberg står i sin verkstad i Leufsta tillsammans med Ellen Bernholm-Sarapinsky och svarvar bakben till 30 stolar. I ett stycke och med "förskjutet centrum". Att få dem exakt lika förlagan från 1700-talet har krävt noggranna beräkningar.