Sofi Lahyani, regionchef för Ung Företagsamhet i Uppsala län, var den som höll i föreläsningen i Aspenskolans aula på tisdagen. Men starkt engagemang, handfasta tips och mycket humor försökte hon få de närvarande att förstå vad som krävs när man träffar en arbetsgivare för första gången.
– De som mår jättebra kan räcka upp handen. Oj, det var inte många. Hamnar man i utanförskap saknar man gemenskap, och det är det värsta man kan vara med om, inledde hon.
– Alla har drömmar eller har haft. Det gäller att hitta tillbaka till drömmen, fortsatte hon inför det 20-tal unga arbetslösa som var på plats.
Hon hade också några mycket tydliga råd att ge.
– För det första ska ni vara hela och rena när ni kommer till intervjun. Sedan ska ni ta av er kepsen eller mössan. Ta den som tar emot er i handen, titta personen i ögonen och visa att ni är intresserade.
Sofi Lahyani uppmanade också ungdomarna att tänka på vad de drivs av och vad de är bra på. Det är sådana saker som en arbetsgivare vill höra, sade hon.
På plats i aulan var också Fredrik Larsson och Lina Persson. De kunde båda berätta om hur de gått från en tillvaro med arbetslöshet och dåligt självförtroende till praktik och anställning inom en bank.
– Jag var arbetslös när Arbetsförmedlingen ringde och sa att de hade en praktikplats på Swedbank i Tierp till mig. Jag var skeptisk till en början och rädd att göra bort mig, men tänkte att vad har jag att förlora, berättade Lina som nu har jobbat inom Swedbank i fyra år och stormtrivs.
– Det har varit en jättestor personlig resa för mig, sade hon.
Fredrik hade en likande historia att berätta. Han var arbetslös, vände på dygnet och sökte massor av jobb utan att kallas till intervju. Han såg då ett brev om speedmeetingen och kände att det var dags att ändra på allt. Han ville ha jobb på bank och förberedde sig på alla sätt, vilket gör att han nu jobbar på samma bank i Uppsala som Lina, låt vara som inhoppare.
– Jag känner mig mycket självsäkrare nu och är nöjd med mig själv, sade han från scenen i aulan.
En av Sofi Lahyanis övningar var att alla fick gå runt och ta i handen och hälsa på varandra. Någon fick beröm för ett fast handslag, en annan för en rak och öppen blick och en tredje för ett brett leende.
– Det är nu er förändring börjar. Ta chansen!, uppmanade hon innan det var dags att bryta upp.