Handelsträdgård återskapas i Strömsberg

Här har tidigare varit köksträdgård på hela ytan, en gång tillhörig herrgården. Den långa vita byggnaden med sitt halva tak och sina fristående gavlar i var ände är det före detta växthuset, eller snarare stommen, för i dag saknas alla glasade partier. Men kanske inte så länge till. Ägarna funderar just nu på om det kanske skulle gå att återställa huset till dess ursprungliga utseende och har tagit hjälp av Upplandsmuseet.
- Med min bakgrund skulle det förstås kännas särskilt roligt, det är klart att mitt hjärta klappar för en sådan här byggnad, säger Kristina Norling.

Det är familjen Norling som äger växthuset och marken. När nu Kristina flyttat hem till Norduppland och Strömsberg från Norge, där hon har utbildat sig till trädgårdsmästare vid Gjennestad gartnerskola och sedan haft ett chefsjobb på Plantagen i Sandefjord, så hamnade den anrika byggnaden plötsligt i ett nytt fokus:
- I Norge vet man inte vad Vallonbruk är och när vi nu har något så genuint som det här huset på bruket så är det ju synd att det inte är komplett, tycker hon.
Alltså kontaktades antikvarie Agnetha Pettersson på Upplandsmuseet, som har varit och tittat.
Exakt byggnadsår har inte gått att få fram men den här typen av "ensidiga" växthus byggdes i mitten av 1800-talet och Strömsbergs exempel är det enda i länet som är uppfört i slaggsten. Det senare framgår av en omfattande tidigare inventering, "Historiska växthus i Uppsala län".
Den murade delen av huset är nästan 25 meter lång och drygt nio meter bred, medan den växthusdel som nu saknar glas är knappt fem meter djup. Inne i huset stod en gång både palmer och persikoträd: på en bild från tidigt 1900-tal poserar trädgårdsmästare Jansson och unge greven Baltzar Wachtmeister mot en fond av exotisk grönska - om än i svartvitt.
I dag har hyresgästerna sina förråd i växthuset. En av dem, Magnus Blanck, minns hur det en gång sett ut när trädgården verkligen var trädgård:
- Här fanns ytterligare växthus, dels en glasad vinkel på detta, dels fristående varmbänkar. Och så fanns här sparrissängar, rader av äppelträd, vinbärsbuskar och härliga jordgubbar. Kalle Holm, som drev hotellet från 1929 till -44, brukade trädgården långt fram på 50-talet och han sålde både grönsaker och blommor, särskilt kommer jag ihåg hortensiorna till Mors dag.

Nästa steg för familjen Norling blir nu att undersöka vad det skulle kosta att restaurera och sedan ansöka hos länsstyrelsen om bidrag för "vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse".
- Det känns absolut inte som en omöjlighet att man skulle kunna få en slant till ett behjärtansvärt projekt som det här. Sedan hänger det förstås på kulturmiljöenhetens resurser, men det är säkert en bra prioriteringsgrund att det redan gjorts en inventering, menar Upplandsmuseets förste antikvarie Karin Mannberg Wretin.