En stor banderoll vid E4:an strax innan avfarten till Tierp förkunnar "Solcellsparker mättar inga magar".
Det är jordbrukaren Lars-Gunnar Sandin som satt upp banderollen som kan ses av många bilister varje dag. Den är en protest mot att landets största solcellspark ska byggas i just Arvidsbo i Tierps tätorts utkanter.
– Det som är tragiskt i detta sammanhang är att här tas bra jordbruksmark i anspråk för en solcellspark – det är fel, säger Lars-Gunnar Sandin och fortsätter:
– Som naturmänniska gillar jag inte heller ett sådant här ingrepp där man stängslar in mark med höga nät och har övervakningskameror.
Han menar att bra jordbruksmark i första hand ska användas för livsmedelsproduktion.
– Redan i dag importerar vi livsmedel till Sverige för att täcka de konsumtionsbehov vi har. Det signalerar väl att vi ska nyttja den produktiva jordbruksmark som finns för livsmedelsproduktion.
Han äger åkermarken strax intill där bolaget Helios Nordic Energy ska bygga den 55 hektar stora solcellsparken.
– Den mark där man vill bygga är täckdikad och man har där möjlighet till bevattning via ledningar från ett par dammar som finns i området. Detta är en stor fördel när marken används för odling, menar Sandin som har både spannmåls- och köttproduktion på flera platser i Tierps kommun.
Täckdikning innebär att man lägger ledningar i marken som kan användas för bevattning, avledning eller dränage av överskottsvatten.
Pär Ericsson äger en större del av den mark som ska arrenderas ut för solcellssatsningen.
Han håller med Lars-Gunnar Sandin om att det handlar om bra odlingsmark som nu ska användas för annat, men förklarar också att täckdikningen är gammal och skulle behöva göras om.
– Att göra om täckdikningen innebär en hög kostnad. Nu kommer vi inte att göra det eftersom vi ska arrendera ut marken istället, förklarar Pär Ericsson.
Sandin konstaterar emellertid att Tierps kommun i sin verksamhet sedan några år utgår från FN:s globala mål för hållbar utveckling.
– Kommunen har gjort ett bra jobb och kommit en bit i sitt arbete med lokala upphandlingar av livsmedel. Solcellsparken går dock emot det. Dessutom kan det strida mot det globala målet om att man ska utrota hungern och säkra försörjningen av livsmedel.
Samtidigt som Sandin är kritisk mot planerna säger han sig ha förståelse för att man väljer att arrendera ut mark till byggen av solcellsparker.
– Får man 2 000 kronor per hektar och år vid jordbruksarrende så är ersättningen här upp mot 10 000 kronor.
Helios Nordic Energy menar att solcellsparker är viktiga om Sverige ska klara av sina åtagande och nå upp till klimatmålen för förnybar el, enligt Kyotoprotokollet och Parisavtalet.
– Jag säger inte nej till solceller, men inte där de planeras nu. Det finns gamla grustag här som kan utnyttjas. Men där har man inte tillgång till någon nätstation för distributionen av solenergin, vilket man har i Arvidsbo. Så då krävs även kostsamma lösningar med nya ledningar.
Han öppnar även för att han själv skulle kunna tänka sig solceller.
– Jag ska bygga om ladugården. Då skulle jag kunna tänka mig solceller på det nya taket, men inte på någon jordbruksmark.
Anläggningen ska vara färdigbyggd och tas i bruk om ett år. Enligt bolaget ska solcellsparken i full drift producera 46 MW (megawatt) vilket uppges motsvara förbrukningen för runt 2 600 villor.