"Han blev en naturlig del av vÄr familj"

Trots att det blir allt svÄrare att rekrytera familjehem finns det fortfarande mÀnniskor som tar sig tid för trasiga barn och ungdomar. En av dem Àr Sara Wange.

Sara Wange (lÀngst till vÀnster) kan rekommendera andra familjer att ta emot fosterbarn. PÄ bilden syns ocksÄ hennes biologiska dotter Tuwali (mitten), kompisen Elin Medéen.

Sara Wange (lÀngst till vÀnster) kan rekommendera andra familjer att ta emot fosterbarn. PÄ bilden syns ocksÄ hennes biologiska dotter Tuwali (mitten), kompisen Elin Medéen.

Foto:

Tierp2006-11-27 00:01
SexÄriga Tuwali Wange sitter vid köksbordet och lÀr sig att spela yatzy. I kvÀll kommer hennes fosterbror hem. Hela familjen ska Àta tacos som de brukar göra pÄ fredagskvÀllarna och kanske spela nÄgot spel efterÄt eller titta pÄ teve.
Tuwalis fosterbror som vi kan kalla Emil har varit en del av familjen Wange i nÀstan fem Är.
-Genom mitt jobb som lÀrarassistent har jag sett mÄnga barn som mÄr dÄligt och jag har lÀnge kÀnt att jag skulle vilja göra nÄgonting Ät det. Till slut kontaktade jag och min man socialtjÀnsten i Tierp för att se om vi kunde vara till nÄgon hjÀlp, sÀger Sara Wange.
Och det kunde de. Till en början fungerade de som kontaktpersoner för Emil och hans bror, som hade det trassligt hemma. Bröderna bodde hos familjen Wange varannan helg, men nÀr problemen förvÀrrades flyttade Emil in hos familjen Wange:
- Det Àr klart att det var nervöst i början. Vi var vÀldigt rÀdda för att sÀrbehandla nÄgot av barnen, sÀger hon.
Emil fick ett eget rum, julklappar pÄ julafton och presenter pÄ födelsedagen. Samma regler som gÀllde för Tuwali och hennes biologiska bror Ebbe gÀllde ocksÄ för Emil.
- Han blev en naturlig del av vÄr familj ganska fort. Barnen lekte som om de vore riktiga syskon och det kÀndes riktigt bra, sÀger Sara.

Samtalsgrupp
Samtidigt var de medvetna om att Emil hade tunga problem med sig nÀr han kom. Han kunde sitta ute och prata med familjens hund i timmar och han berÀttade ocksÄ en del för sin fosterbror Ebbe om vad han hade varit med om. För att Emil skulle fÄ bearbeta sina kÀnslor Ànnu mer ordnade socialtjÀnsten sÄ att han kunde börja i en samtalsgrupp, dÀr han fick prata av sig med andra barn med liknande problem en gÄng i veckan.
- Vi fÄr inte vara med pÄ de hÀr mötena och Emil har inte berÀttat sÄ mycket om dem, men det verkar som att han tycker att det Àr skönt att komma dit, sÀger hon.
Men förutom hjÀlpen med samtalsgruppen har inte familjen Wange fÄtt sÄ mycket stöd av familjehemsförmedlarna som de hade önskat:
- Vi trÀffar socialtjÀnsten en gÄng varje halvÄr. Det Àr för lite. Tar man emot ett fosterbarn behöver man mycket mer feedback och stöd Àn sÄ, sÀger Sara.
Samtidigt pÄpekar hon att familjehemsförmedlarna Àr vÀldigt duktiga och hjÀlpsamma, men att problemet ligger i att de inte har tillrÀckligt mycket resurser. De har helt enkelt inte tid.
I somras flyttade Emil tillbaka till sina biologiska förÀldrar och Sara sÀger att det kÀnns trÄkigt. Samtidigt Àr hon fullt medveten om att mÄlet med familjehemsplaceringarna Àr att barnen sÄ smÄningom ska kunna flytta hem igen. Och sedan Emil flyttade hem har han fortsatt komma och hÀlsa pÄ familjen varannan helg. Sara understryker att det Àr viktigt att hÄlla kontakten, att fosterbarnet alltid ska kÀnna sig vÀlkommen i familjen.
- Och Ă€ven om det Ă€r jobbigt att han har flyttat Ă€r det helt klart vĂ€rt det. Vi har fĂ„tt sĂ„ himla mycket tillbaka av att ha honom hĂ€r och jag kan verkligen rekommendera andra att ta emot fosterbarn. Är man en trygg familj med mycket kĂ€rlek sĂ„ tror jag att man fixar det.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om