Häleridom överklagad till Högsta domstolen
En fängelsedom för häleri mot en man från Norduppland har överklagats till Högsta domstolen. Den dömdes försvarsadvokat Magnus Isaksson i Uppsala anser att de fällande domarna i Tierps tingsrätt och Svea hovrätt saknar bevisning.
Det trodde tingsrätten i Tierp inte på. Den dömde mannen till fängelse i ett år och åtta månader för grovt häleri och för tre andra brott i skilda sammanhang - olaga hot, vapenbrott och snatteri.
Domen överklagades till Svea hovrätt. Där friades han nyligen för snatteriet samtidigt som straffet sänktes med åtta månader till ett års fängelse. Försvarsadvokaten anser att han ska frias även från häleridomen och begär prövningstillstånd i Högsta domstolen.
"Orimligt"
Magnus Isaksson menar att målet inrymmer "två väsentliga frågor i svensk rätt" som Högsta domstolen bör ta ställning till. För det första finns det, enligt Isaksson, ingen utredning som visar att hans klient har haft kontakt med personer som stjäl lastmaskiner. De fällande domarna i tingsrätten och hovrätten bygger i stället på att rätterna har gjort bedömningar av orsaken till mannens passivitet. För det andra innebär domen, att om maskiner förvaras hos någon är det upp till denne att bevisa varför de står där, något som enligt Isaksson är orimligt.
- Rätterna har fingerat ett uppsåt hos min klient och utgått ifrån att har samtyckt till att hjullastarna har stått i hans lada. Man har trott honom i allt annat han har sagt i utredningen, men inte på den här punkten, säger han.
Isaksson framhåller att domstolarna har en tendens att döma för häleri även i fall av ren passivitet. Han jämför sitt mål med det i tv-programmet Uppdrag granskning uppmärksammade fallet med en man som mot sin vilja härbärgerade en annan persons stöldgods på sin fastighet utan att polisanmäla det och dömdes till fängelse för häleri.
Skyddad identitet
- Häleri är inget passivitetsbrott. I tv-fallet gick det visserligen en lång tid, som kan bedömas som någon form av samtycke. Mitt fall är ännu klarare. Här finns det ingenting som tyder på samtycke. Därför behövs det tilläggsbevisning, säger Isaksson.
Hans 52-årige klient har pekat ut andra misstänkta utan att det har lett någon vart. Han lever nu med en skyddad identitet i en annan del av landet.
Så jobbar vi med nyheter