Gör allt enligt Krav – men faller på 1 procent krydda

Fodret, köttet, slakteriet. Allt är kravcertifierat, men när Larsbo lantgård ska sälja sin korv är den inte kravmärkt. "Den blir inte krav tack vare kryddorna", säger Robert Högfeldt på Larsbo Lantgård.

Robert och Mikaela berättar att det ibland är krångligt med kravmärkta livsmedel. "Men överlag så är det bra", säger Robert.

Robert och Mikaela berättar att det ibland är krångligt med kravmärkta livsmedel. "Men överlag så är det bra", säger Robert.

Foto: Sofi Röjlar

Tierp2021-06-27 19:00

Larsbo lantgård i Tierps kommun producerar bland annat spannmål och kött. Det allra mesta är enligt Krav från start till slut, men inte allt. På samma ställe som gården skickar sina djur till slakt förädlas en del av deras lammkött till korv.

– Han har sagt att det är svårt att få tag på kravkryddor. Det är inte svårt i affären, men det är svårt om man vill ha 200 kilo, berättar Robert Högfeldt.

– Det är det som gör att vår korv inte får kravstämpeln. Det är synd, säger Mikaela Högfeldt på Larsbo lantgård.

Allt annat med korven är kravcertifierat.

– Men å andra sidan är det ingen som brytt sig om det, eftersom vi säljer allt själva. Skillnad är det om man måste gå ut i butik utan stämpel, säger Mikaela Högfeldt.

En annan utmaning med Krav som också löst sig för paret är att de måste köra cirka en timme och 45 minuter för att få deras spannmål siktat och malt i en kravcertifierad kvarn.

undefined
För att minska resandet till kravkvarnen i ett annat län fyller de bilen till max.

– Vi får åka till Sala, ungefär 14 mil. Då ska man dit, lämna det och sen ska man hem och vänta i två veckor kanske, och sen hämta och tillbaka. Det blir lite tokigt med det här om miljön, att man ska tänka korta transporter, berättar Robert Högfeldt.

– Å andra sidan finns det inget närmare, säger Mikaela Högfeldt.

Sist tog de med sig 660 kilo till kvarnen.

 – Man får maximera för att minska resorna, packa så fullt det går. Det är en kostnad också att sitta och åka, säger Robert Högfeldt.

Mannen som sköter gården i Sala tillsammans med sina döttrar är 75 år.

undefined
Grisarna på gården är väldigt sociala och beter sig väldigt likt hundar. De kommer springandes när de får besök och vill gärna bli klappade.

Vad gör ni om han går i pension och döttrarna inte tar över?

– Det vette fasiken, det har vi inte haft som scenario, säger Robert och tittar på Mikaela som svarar:

– Då får vi köpa kvarnen av dem. Nu fick jag ont i magen.

Paret har nyligen skaffat grisar och planerar på att sälja pålägg i framtiden, men då behöver de hitta någon som kan koka och/eller röka köttet som också är kravcertifierad.

undefined
En regel från Krav är att man måste räkna hur mycket foder det går åt per kilo griskött som slaktas. "Det blir onödigt mycket jobb" säger Mikaela Högfeldt.

– Eller så säljer man det som okokt skinka. Så får köparen göra den själv helt enkelt, säger Robert Högfeldt.

Det svåraste med att driva en kravgård är alla dokument som måste fyllas i. Om paret exempelvis skulle vilja odla på en hektar till behöver de räkna ut fosforbalansen i marken.

– Det är säkert bra, men det är lite stökigt. Men å andra sidan är det väl sånt man skriver upp sig på när man går med i en gemenskap, säger Mikaela Högfeldt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!