Gölgrodevatten restaureras
Naturvårdsverket ska i vinter restaurera gölgrodevatten i Gårdskär i norra Uppland. Syftet är att skapa en lämplig livsmiljö för den mycket sällsynta gölgrodan som förutom i norra Uppland endast påträffats i en lokal i Norge.
- Även andra djur och växter kan dyka upp igen eftersom vi skapar en livsmiljö som gynnar flera sällsynta arter, inte minst orkidéer, säger Per Sjögren-Gullve vid Naturvårdsverket.
Den senaste inventeringen har visat att det finns mellan 6000 och 12000 vuxna gölgrodor i Norduppland. Grodorna reproducerar sig i ett 60-tal dammar där varje damm är mellan 0.1 och 1.5 hektar.
I Norduppland finns gölgrodan i Gårdskär, Hållnäs samt vid Gräsö. För närvarande är ett reservat under bildande vid Slada i Tierps kommun. Ett av reservatets syften är att skydda livsmiljön för bland annat gölgrodan.
Varierande antal
Enligt Per Sjögren-Gullve växlar fortplantningen mellan olika år. Det innebär också att antalet gölgrodor varierar mellan åren.
Under de senaste tio åren har antalet gölgrodor ökat markant i norra Uppland. Enligt Naturvårdsverket är det ett försiktigt skogsbruk från Korsnäs sida som resulterat i att gölgrodan nu fått ett ordentligt fäste i norra Uppland. Tidigare storskaliga skogsbruk har varit förödande för såväl grodor som andra rara växter och djur. Kalhyggen och dräneringar har påverkat gölgrodan negativt.
- Stora områden i skogen har tidigare torrlagts i samband med dräneringar. Det innebär att gölgrodan inte har kunnat förflytta sig mellan olika dammar. Grodan har haft små chanser att reproducera sig. Korsnäs har anpassat sitt skogsbruk för att skapa goda livsmiljöer för gölgrodan. Det är vi naturligtvis väldigt glada för, säger Per Sjögren-Gullve.
Åtgärdsprogram
Naturvårdsverket har nu tagit fram ett åtgärdsprogram för att skapa förutsättningar för en god livsmiljö för gölgrodan. Förutom att restaurera ett antal dammar handlar det också om att informera om gölgrodan, inventera lokalerna och jämföra de olika bestånden med varandra.
- Vi vill se hur bestånden utvecklas, vilka faktorer som gör att grodorna stannar kvar eller försvinner. Vilken är den gemensamma nämnaren, undrar Per Sjögren-Gullve.
Förutom Naturvårdsverket och Korsnäs ingår också länsstyrelsen och Uppsala universitet i arbetet.
Så jobbar vi med nyheter