Det var våren 2020 som den nya anläggningen togs i drift vid reningsverket i Tierp. Anläggningen är en av totalt fyra fullskaleanläggningar som finns i Sverige.
Nu redovisas i rapporten ”Implementering av fullskalig läkemedelsrening vid Tierps reningsverk” hur reningen fungerat så här långt.
I den framgår att cirka ett hundratal läkemedelssubstanser som bland annat Diklofenak, Ibuprofen och Tramadol spårats med hjälp av läkemedelsreningen. I rapporten redovisas utsläppsnivåer både före och efter införandet.
I rapporten sägs att mängden Diklofenak, som ingår i det smärtstillande läkemedlet Voltaren, minskat med 94 procent efter att läkemedelsreningen införts.
– Översätter man den procentsatsen till vikt så handlar det om cirka ett kilo aktivt läkemedelssubstans som rensats bort och inte runnit ut i Tämnarån, förklarar Tomas Ulväng, vd för Temab.
Enligt Jörgen Johnsen, VA-chef på Temab, och automatiseringsingenjören Klas Henriksson pågår arbetet kontinuerligt med att optimera driften av anläggningen.
– I full drift räknar vi med att anläggningen ska kunna rena bort totalt åtta kilo med läkemedelsrester, säger Jörgen Johnsen.
Konkret innebär den nya tekniken att ett fjärde reningssteg införts. Läkemedelsreningen innebär att en anläggning med ozongas byggts som allt avloppsvatten passerar. Tekniken bryter ner rester som är svåra att få bort i den vanliga reningsprocessen. Efter reningen återförs det renade vattnet till naturen igen.
Hos Naturvårdsverket är man nöjd med installation, drift och resultat från anläggningen så här långt.
– De resultat som vi hittills sett i rapporten visar på en hög reningsgrad, bland annat av Diklofenak som är svårt att rena bort utan den här tekniken, säger Max Lüdtke, som jobbar med frågan på Naturvårdsverket.
Både ekonomiska och miljömässiga skäl ligger bakom satsningen.
– Läkemedel kan ha stor påverkan på ekosystemet och påverka fertiliteten hos olika arter bland annat i Östersjön, vilket är något vi vill motverka, förklarar Jörgen Johnsen.
Kostnaden för anläggningen är beräknad till knappa 12 miljoner kronor. Av den summan har Temab fått 90 procent i stöd av Naturvårdsverket.
– Vi tror att det i framtiden kan komma lagkrav när det gäller typen av rening. Nu är vi redan i gång, säger Tomas Ulväng.