Glesbygdsbor får hålla sig till smalband

I dag har 17 telestationer bara i Tierps kommun en uppkoppling på 0,25 megabit. Det är för lite, anser de flesta. Fiberoptik har i de allra flesta fall inte ens dragits fram till dessa. Många små byar över hela Uppland blir utan. Inte minst är det för lite för dem som är beroende av nätet i arbetet.
Smalband vore ett bättre ord. Enligt PTS, Post-och Telestyrelsen, ligger gränsen för bredband på 2 megabit.
Årböle har tagit strid om bredband. Många minns säkert den stridbara byns kamp mot posten och de indragna brevlådorna, en kamp som förts ända till Bryssel. Byn anför nu även glesbygdens kamp för bättre bredband och har skrivit ett brev både till Telia och till Tierps kommun.

- Skall man få företag eller barnfamiljer att etablera sig här ute måste det finnas tillgång till modern infrastruktur, säger P-G Wahlgren i Årböle. Vi får ju ofta frågan om vi verkligen har behov av bredband. Man kan ju ställa en motfråga - har alla i tätorterna det? Ändå byggs det ut för fullt där. Svaret Årböle fick från Telia var knappast uppmuntrande. Företaget säger att det är politikernas sak att svara för ekonomin när det gäller de investeringar som behövs. 80 000 kronor sägs behövas för en IP City, ett slags modem som möjliggör bredband på de små telestationerna.
- Vi arbetar på en marknad i full konkurrens och måste föra affärsmässiga bedömningar om investeringar, skrev Inger Finnstam på Telia i ett svar till Årböle. Vi prioriterar våra planerade telestationer där det finns flest kunder. Punkt slut.

Det råder en djup orättvisa även lokalt ute i glesbygden. Det kan slå väldigt olika. I Skärplinge, Lövstabruk, Månkarbo och liknande småorter har man full kräm i trådarna, en bredbandsuppkoppling motsvarande hela 24 megabit. Där kan man gå in och se tv-program, ladda ned stora filer, etc. Men är man ansluten till små telestationer som Ingstarbo, Imundbo, Årböle och ytterligare 14 telestationer i kommunen så är det näst intill omöjligt. Där är det 0,25 megabit som gäller. Som byinvånarna dessutom skall dela på.
Kommunen är införstådd med att alla inte är nöjda med detta och vill ha högre kapacitet till de områden som inte har fiber i dag.
- Vi kommer att träffa länsstyrelsen snart och se vad det finns för möjligheter att få nya bidrag som troligen kommer för bredband på landsbygden, säger Patric Nordin, bredbandssamordnare på Tierps kommun.
En som är kopplad till en av de 17 telestationerna är samhällsutskottets ordförande i Tierp, Göran Karlsson (s), bosatt i Valparbo, Österlövsta. Han säger att kommunen i denna fråga är ganska maktlös.
- Vad som behövs för att lösa denna fråga är ett riksdagsbeslut åtföljt av en summa pengar. Jag har 0,25 megabit som jag dessutom ska dela med andra. Du kan tänka dig hur långsamt det går när sommarboende kommer på helgerna och ska ut på nätet. Det går så långsamt att jag kan springa bredvid mina mejl. Jag tycker Årböle visar ett stort och brett samhällsengagemang.
P-G Wahlgren i Årböle avslutar med lite historiska funderingar:
-Det är ju konstigt att vi för 60-70 år sedan trots dåliga resurser haderåd att bygga ut ett telefonnät till alla fastigheter i vårt land. I daghar vi inte råd att bygga ett optonät till alla. Trots betydligt större ekonomiska och tekniska resurser. Det handlar in grunden om avsaknad av politisk vilja i kombination med dåligt genomtänkta avregleringar. För 70 år sedan ville man verkligen på allvar bygga ett folkhem för alla. Oavsett om man bodde i stad eller på landsbygd.

Glesbygdsbor får hålla sig till smalband

Ungefär så lät beskedet Årböle byalag för en tid sedan fick från Telia om bredband. Inte bara Årböle i Hållnäs utan landsbygdsbor som är knutna till små telestationer lämnas därhän när det gäller snabb bredbandsuppkoppling.