Gamla tiders jultraditioner visades
Intressant historia bjöds det på Lövstabruk på lördagen. I den siste smeden Sågströms bostad förevisade Lövsta Bygderåd en smula jul hos en av brukets bättre ställda arbetare. Och på herrgården förmedlade guider från stiftelsen Leufsta en inblick i herrskapet de Geers julvanor.
Kerstin Gåvermark och Barbro Holmstedt bakade saffransbullar.
Foto: Hans Lundgren
Carl de Geers trädgårdsdirektör på Lövstabruk hette Johan Olof Strindberg, yngre bror till den berömde författaren. Han såg till att herrskapet och deras gäster redan till julbordet år 1880 serverades exklusiva grönsaker och frukter - sparris, persikor, apelsiner, tomater och vindruvor som Strindberg odlade i drivhus utrustade med varmvattenledningar.
Lövstabruk var länge Sveriges största järnbruk. Det förvärvades av Louis de Geer den äldre på 1670-talet. Bruket var navet i ett imperium som omfattade hela Norduppland och som länge genererade pengar och makt. Driften lades ned 1926.
- Vid julbordet för 100 år sedan var de högre tjänstemännen inbjudna. Arbetarna deltog i julottan och fick julgåvor. De Geer tog ett social ansvar. Arbetarbarnen fick extra mattilldelning upp till tolv års ålder och fick gå i skola, de gamla åtnjöt ett slags pension, berättar guiden Monica Danielsson, liksom de övriga guiderna dagen till ära klädd som tidsenlig kammarjungfru.
De smyckade salarna ger intrycket att de Geers bara lämnade hela härligheten åt Statens fastighetsverk som sedan år 1986 äger huvudbyggnaden.
- I jultid runt år 1900 flammade parken av marschaller och i salarna tändes över 300 levande ljus. Julmaten serverades i små portioner av många rätter. En ringledning talade om när det var dags för köket att byta tallrikar, berättar guiden Josephine Wesström, och besökarna verkar vara imponerade.
Även hos arbetarna och de litet mera gynnade hantverkarna var julen en glädjens tid, dock utan överflöd. Dagen före julafton badade man. Smedens vatten blev alldeles svart. Därpå intogs i allmänhet kaffe och nybakad vörtlimpa. Smeden kunde se fram mot en veckas ledighet.
Sågström bodde här till sin död i början på 1950-talet. På lördagen bakade Barbro Holmstedt och Kerstin Gåvermark saffransbullar och pepparkakor i spismuren. Bullar och pepparkakor med en kopp kaffe till såldes för 44 kronor. Intäkterna använder bygderådet till hyran, det är Tierpsbyggen som numera äger arbetarlängorna som återuppbyggdes på 1720-talet, efter rysshärjningarna.
- Herrgården är nog fin, men där doftar det inte lika gott som hos sme'ns, sade Kerstin Gåvermark pillemariskt.
Så jobbar vi med nyheter