Gamla sopor kan läcka miljögifter
På tolv platser i Tierps kommun finns gamla sop- och industritippar, deponier, som kan läcka miljögifter. Tre av dem ligger nära vattentäkter. En första inventering som gjorts visar att kunskapen är dålig om vad som finns i deponierna och hur farliga de är.
Deponierna varierar kraftigt i storlek och utbredning. Vissa bedöms innehålla bara 5 000 kubikmeter avfall, andra över 100 000. Innehållet består oftast av industri- och hushållsavfall. Föroreningar som olja, fenoler, lösningsmedel, näringssalter och tungmetaller som bly, arsenik, kadmium och kvicksilver är vanliga i kommunala deponier. Vissa har använts ända till mitten av 1980-talet.
Försiktighetsprincipen
Samtliga tolv deponier har fått riskklassningen stor eller mycket stor risk i studien.
- Det har vi gjort utifrån försiktighetsprincipen så att inte riskerna ska underskattas. Vi vet så lite om vad som finns i deponierna i dag och hur det påverkar miljön, säger miljöinspektör Kristina Jansson som utfört studien.
En del mätningar av miljöfarliga ämnen har gjorts i vissa deponier. Men de är oftast inte genomförda på ett sätt som ger rättvisa resultat. De måste därför kompletteras med flera mätningar och det måste ske regelbundet.
Vattentäkter
Tre av deponierna ligger i närheten av vattentäkter och inom vattenskyddat område, en i Tierp, en annan i Månkarbo och en tredje i Lövstabruk.
- Men det är främst de två i Tierp och Månkarbo som är viktiga att undersöka, anser Kristina Jansson.
Tierpsdeponin ligger nedanför bilprovningen strax intill Tämnarån. Den är i dag övertäkt.
— Här vet vi att det finns ett lerlager som är cirka tio meter tjockt. Om leran under är intakt så inverkar deponin inte på vattentäkten. Men det är något som vi måste titta närmare på. Ett lika stort problem är att föroreningar kan nå vattnet i Tämnarån, säger Kristina Jansson.
Deponin i Månkarbo ligger nära en ås där lerlagren är tunnare.
— Den ligger nedströms Månkarbos kommunala vattentäkt, så det finns ingen risk för att deponin ska förorena den. Men om lerlagret är bortgrävt så kan föroreningar från deponin komma i kontakt med andra delar av åsens grundvatten.
Övriga deponier är det svårt att säga något om. De har aldrig undersökts närmare.
"Ingen anledning till oro"
Hur stor är risken att människor får in gifter i sitt dricksvatten?
- De brunnar som finns ligger relativt långt borta från deponierna så det är i dag liten risk för påverkan. Jag tycker inte det finns någon anledning till oro. Men det ska man kolla upp närmare i nästa steg av undersökningen, säger Kristina Jansson.
Det innebär att kommunen genomför en rekognosering på plats vid varje deponi. Sedan tas prover på strategiskt utvalda punkter efter en provtagningsplan. Därefter görs en utvärdering. Den kommer att visa vilka deponier som är farliga för miljön och om de måste saneras.
Så jobbar vi med nyheter