– Orangeriet var fullsatt. Vad ska vi göra om ännu fler kommer nästa år? Men så är också den här platsen, Lövstabruks genuina 1700-talsmiljö, som gjord för att spela klassisk musik på, tycker Thomas som själv är pianist och ingår i ensemblen.
Nu sitter vi i Orangeriet. Det är visserligen några timmar kvar tills finalkonserten inleds, men Thomas och Antonio har redan repeterat i några timmar.
Thomas föräldrars hus ligger bara några hundra meter bort, vid norra porten in mot Lövstabruk. Nu har ett telefonsamtal från mamma Lut de Winter förkunnat att bordet med den dignande lunchbuffén är dukad.
Så vi går bort dit.
Underbara dofter från provencalsk gryta med lammkorv, marockansk sås och nordafrikansk couscous, asiatiska laxkakor...
Det vattnas i munnen på de fem unga klassiska musikerna i ensemblen, någon med syskon, flickvän och föräldrar, som inte är sena att gå till bords.
– Vi är förstås helt fokuserade på musiken under de här dagarna och vi bor alla i mina föräldrars hus, förklarar Thomas Rudberg.
När de inte repeterar eller står på scenen försöker de att koppla av, njuta av god mat och dryck, ta sköna promenader eller ett dopp i Lövstabruks utomhusbad - och frossa i Vallonbrukets pampiga 1700-talsmiljö.
– Ska vi ta ett dopp efter konserten i kväll igen, undrar Thomas.
Alla nickar, det ser ut som om de längtar efter det.