Solen lyser upp gårdsplanen utanför lagerbyggnaderna där morgonens skörd av färskpotatis håller på att köras in till sorteringsstationen.
Varje låda rymmer ett ton potatis och skörden brukar ligga på mellan två och tre tusen ton potatis per år. Men den här säsongen hade det inte blivit den mängden, om inte potatisen satts om.
Den första omgången drunknade i det ihållande regnet som föll i maj.
– Det kom över 100 millimeter regn på mycket kort tid, säger Anders Johansson som tog över potatisodlingarna vid Näs utanför Karlholmsbruk av sin far. Nu har han själv lämnat över huvudansvaret till sonen Michael Johansson.
– Jag är dräng i dag, säger han skrattar.
Sandjordarna ut mot kusten lämpar sig väl för potatisodling. Rotfrukten får en fin form, är lätt att få upp och maskinerna löper mindre risk att köra fast här än i lera.
På minussidan finns tranor och vildsvin som kalasar på knölarna, nyckfulla mattrender och klimatet. Tranor och vildsvin kan störas på olika sätt.
Vad som är ”rätt” att äta går i vågor. Men klimatet har de att rätta sig efter. Och det förändras.
– Under den tid jag har hållit på har pendeln slagit kraftigare. Är det torrt så är det torrt under en längre period. Regnar det så kommer det i större mängder, säger Anders Johansson.
Och klimatexpertisen ger honom rätt. Ett mer extremt väder är att vänta. En fråga som sysselsätter branschen.
– Så är det. Klimatet har varit uppe på flera kurser och konferenser, säger Åsa Rulin som är potatisrådgivare på Hushållningssällskapet i Skaraborg.
Hon berättar att för att klara potatisen handlar det om både bevattningsanläggningar, att täckdika tätare, gräva större diken och skydda sättpotatisen genom att göra vågor i jorden.
Upplands Potatis AB överväger också på att sätta potatisen vid olika tillfällen för att sprida ut riskerna.
På drygt 50 år har det hänt mycket på gården. Från att ha varit ett jordbruk där man odlade många olika grödor är det i dag potatis som gäller. Länge förvarades knölarna i en ladugård. I dag är den ersatt av en anläggning på 4 000 kvadratmeter. Lager, sortering, paketering och kontor ryms under ett tak.
Det skramlar till borta vid sorteringsmaskinen. Ett nytt potatislass ska tvättas, sorteras och så småningom packas i säckar och påsar, från 900 gram och uppåt. Tre miljoner kronor investerades nyligen i en ny sorteringsenhet. Allt tas till vara. Den råvara som inte går till konsument blir till biogas.
Upplands Potatis AB omsätter mellan 15 och 20 miljoner per år. Ytan som odlas motsvarar ungefär 50 fotbollsplaner. Viktigaste kunderna är butiker i närområdet. Lokalodlat och så färskt det går är ledorden. Av tian som potatisen ungefär kostar i handeln går två kronor till odlaren.
– Den som gör det största jobbet får minst betalt, säger Anders Johansson.
Trots det är han optimistisk inför framtiden. Sett till näringsinnehållet är potatisen prisvärd, anser Anders Johansson.
– Och det är svårt att hitta en vara med ett lägre kilopris.
Ute på gården stöter vi ihop med Michael Johansson. Han är inte lika positiv.
– Det kommer så mycket nytt på matbordet. Potatisen försvinner.
Michael Johansson skrapar lite missmodigt med foten i gruset. Pappa Anders leder in samtalet på 900-gramspåsarna som är en liten succé. Inget säcksläp för små hushåll. Kortare koktid, och mindre matsvinn.
Michael Johansson skiner upp.
– Det är trots allt en urtidsprodukt som ätits i flera hundra år i Sverige. Så farlig kan den inte vara.