Folkdansen lever upp igen i Tobo
Betonad tvåa. Eller kort tvåa. Eller betonad etta med lyft på tvåan.Polskan har många varianter. Varje landsända har sin betoning.
Dagen börjar med avslappningsövningar. Att dansa ett helt år sliter på
kroppen och alla leder måste mjukgöras för att palla. Läraren Andreas Berchtold lär först ut balansövningar, jämviktsövningar. Dans, kanske i synnerhet polskan, kräver balans och kroppskontroll.
- Håll i magen, jobba med ryggen, ropar Andreas.
Ingen korvstoppning
Sen sätter musiken igång och det blir plötsligt fart och fläkt över golvet. Andreas lär ut tresvikt, tvåsvikt. Vid tresvikt betonar kroppen alla tre taktslagen. Vid tvåsvikt dansar man i tretakt men kroppen rör sig i tvåtakt. Visst låter det avancerat. I polska blir ingen fullärd.
Andreas Berchtold från Väddö är tillammans med Ingrid Frykmo från Stockholm huvudlärare. Men det är ingen korvstoppning där man lär ut den ena polskan efter den andra.
- Det är mera verktygen vi lär ut, säger Andreas. Hur står vi, hur håller vi i varandra. Sen bestämmer jag tillsammans med eleverna vilka danser vi ska dansa. Man kan säga att vi lär oss dansa mer än att vi lär olika danser.
Men visst blir det också olika danser. Den uppländska bondpolskan från Viksta ligger förstås nära till hands men slängpolska, bingsjöpolska, bodapolska etc är något som man redan efter några få veckor behärskar. Även andra pardanser lärs ut som bugg, schottis, charleston, hambo, vals. Men polskan lockar nog mest.
Del av gröna vågen
Den folkliga dansen växte fram på 70-talet, samtidigt med gröna vågen och folkmusikrenässansen. Begreppet "folkdans" var då redan upptaget av de dräktklädda folkdanslagens så kallade uppställningsdanser. Borde inte pardanser som polska kallas folkdans i stället? Total begreppsförvirring uppstsod. Och råder fortfarande. Hur som helst heter kursen i Tobo "Folklig dans i Sverige."
Men det finns fortfarande många som aldrig kommer i kontakt med denna kulturyttring. Varför väljer så många salsa eller tango före polska?
- Det önskar jag att jag hade svaret på, säger Andreas. Många svenskar har bara en mycket sporadisk kontakt med svensk dans. Men när man väl fått se vad det är så växer intresset.
På kursen finns bara en manlig elev, Petter Johansson, 24, från Boden. Så har det varit på alla kurser sedan starten .
- Men det inte nåt jag tänker på. Visst vore det bra med flera killar. Men gruppsammahållningen är det viktiga. Och så är det manliga elever på den parallella spelkursen.
Själv har han dansat sedan han var liten. Pengarna till kursen, 40 000 har han sparat ihop. Han är utbildad yrkesofficer. Men när utbildningen var klar så fanns det inga jobb. Så Tobokursen kom lägligt.
Kroppspråket viktigt
Det är andra året kursen ges i Tobo. Eleverna är alla unga, flera kommer direkt från gymnasiet. Som till exempel Johanna Jansson från Östhammar, som först gick nyckelharpskursen men folkkulturen har gripit tag i henne så det blev en kurs till. Nina Willén från Grillby gick ut Westerlundska i Enköping så sent som i våras.
- Jag har dansat hemma i Grillby sedan jag var fem år, berättar Nina. Jag fick reda på kursen genom kompisar som också hade gått här.
Men hur hamnar man i Tobo om man är från Pennsylvanien, USA. Alexandra Bird gick på kurs hemma i svenska danser. En granne anordnade kurser. Och så gick hennes syster på spelkursen förra året. Så steget är inte så långt som det ser ut. Språksvårigheter finns förstås men när man lär ut dans är kroppspråket lika viktigt. Alexandra ser på läraren. Och sen går det som ...en dans.
Så jobbar vi med nyheter