Fler och fler strömmar in i Sveasalen när klockan börjar närma sig halv sju på onsdagskvällen. Dansledare Gerd Funke sätter på musiken och uppmanar deltagarna att bjuda upp.
– Hoppas ni känner er inspirerade i dag, vi värmer upp med en schottis. En å två å tre å hopp, en å två å tre å hopp, nu tar vi det lite snabbare, ropar hon till nybörjardansarna som rör sig runt på golvet i takt med musiken.
Schottisen övergår sedan i en lite mer avancerad snoa. Värmen börjar stiga i salen och snart framträder svettdroppar i deltagarnas pannor.
– Ta det lugnt, älga inte på för mycket nu, hojtar Gerd Funke, samtidigt som dansarna byter partner och fortsätter.
Gerd Funke är en inbiten folkdansare sedan 35 år tillbaka. Hon är ordförande i Strömsbergs Folkdansgille som dansar ihop en gång i veckan i Sveasalen. I år ordnar de även nybörjarkurs i gammeldans med 12 entusiastiska deltagare.
– Jag blev glatt överraskad att så många anmält sig till kursen, det kanske är på väg att hända något. Men vi har en ganska hög medelålder i folkdansgillet även om en och annan ungdom kan dyka upp på nybörjarkurserna, säger hon.
Hennes man Jörgen Funke berättar om hur det var på 70- och 80-talet. Då hade folkdansen i stort en topp och det var nästan slagsmål om platser till olika danstillställningar och kurser.
– Ja, då fick man springa till posten för att skicka in en anmälan, till exempel till Hälsingehambon. Sedan åkte folkdanslagen dit gemensamt i fullastade bussar, säger Lennart Ekeroth, nostalgiskt.
Medlemmarna i folkdansgruppen resonerar ständigt kring hur de ska kunna locka yngre dansförmågor och jobbar på olika sätt för att folkdansen ska få mer uppmärksamhet. Nyligen kontaktade de TV 4 i ett försök att få till folkdans som pausunderhållning i programmet Let’s dance.
– Tyvärr fick vi svaret att konceptet är köpt från England och att de inte får ändra något, säger Gerd Funke.
Alldeles tomt på unga dansförmågor är det inte i salen. Isabell Dillner 14 år från Marma är med för fjärde veckan i rad. Hon tror att många i hennes ålder inte har någon uppfattning om vad folkdans egentligen är.
– Jag kände knappt till den här världen innan min storebror började spela nyckelharpa. Nu spelar jag själv fiol i ett spelmanslag och har länge varit sugen på att lära mig att dansa. När storebror inte ville följa med fick jag gå själv. Det är rätt många unga som spelar folkmusik – då är det lite märkligt att inte fler vill kunna dansa också, säger hon.
Att folkdansrörelsen är mycket mer än bara själva dansen märks tydligt. Den sociala samvaron med kompisarna både i sitt eget folkdanslag och andra betyder mycket.
– Vi har fått vänner från hela Sverige genom dansen, man blir en del av något större och så är det roligt och skönt att röra på sig så klart, säger Gerd Funke.
Nybörjartimmen börjar lida mot sitt slut. Ytterligare dansare smyger sig in i salen och ansluter till nybörjarna som kämpar med en polka. Just i kväll ska folkdansgruppen dansa till livemusik från Tierps spelmanslag eftersom de ska uppträda tillsammans under en Tobotorsdag på Eric Sahlström-institutet i början av mars.
Lennart Ekeroth, som hoppat in som kavaljer under nybörjarpasset, torkar svetten ur pannan och laddar om för nästa timme.
– Tidigare kunde man dansa en helkväll, nu fungerar det inte riktigt så, säger han och ler.
Fakta: Folkdansgillet
Strömsbergs Folkdansgille har funnits sedan 1953. I dag är de framför allt inriktade på gammeldans, gilles- och sällskapsdanser. De har även nybörjarkurser i gammeldans.
Varje år medverkar folkdansgruppen vid olika festligheter och arrangemang, till exempel vid traditionella midsommarfirandet runt om i kommunen.
Bygdedansarna är också en grupp tillhörande folkdansgillet. De inriktar sig på danser som utövades runt om i bygderna i landet omkring 100 år sedan.