Under cirka två veckor är en man och hans grävmaskin sysselsatt med att gräva ut och röja en strandnära sträcka på cirka 250 meter mellan norra och södra Bodnäset. Skylten som pekar ut platsen från vägen vid Elsarby sitter redan på plats. Stigen över hagmarken ned till en grillplats vid det blivande nya besöksmålet är också klar.
– I december ska projektet vara avslutat.
Det säger Tord Andersson från sjöföreningen.
– Föreningen startades 1997 och har i dag ett hundratal medlemmar. Nu har vi legat lågt några år, men 100 000 kronor i Lonabidrag räcker till det här arbetet, säger han.
Utöver sådana bidrag är det den blygsamma medlemsavgiften och ibland något tillskott från kyrkan eller lokala företagssponsorer som möjliggör föreningens projekt med sjörestaurering. Tord Andersson framhåller också en annan faktor av stor betydelse för projektens genomförande:
– Det är tack vare föreningens kassör Per Lindgren som vi ror det här i land. Han är projektledare och sköter alla papper.
När röjningen på västsidan är klar har korna fått sjönära bete och besökare ytterligare en plats för fågelspaning. En sådan finns redan på östsidan strax nedanför Tegelsmora kyrka. Där röjde föreningen för bete 2009. Året därpå kunde korna släppas ut och 2011 invigdes platsen som ett av länets utvalda smultronställen i naturen. Något fågeltorn planeras inte för västsidan, men naturvårdande djur är självklara i framtidsplanen för området.
– Här finns redan betande djur, säger Tord Andersson och syftar på markerna vid Bodnäset.
När röjningsarbetet är klart får betesdjuren nya strandängar att vårda.
I den pontonburna och flytande grävmaskinen sitter Jimmy Engström. Han och utrustningen kommer från Lindings Våtmarksrestaurering i Söderhamn och han bjuder på rena lervattenbaletten när han makar sig ut från strandkanten. Det är lite annorlunda än att manövrera en grävmaskin som står på fast mark och bjuder ibland på oväntade utmaningar.
– Jag har aldrig tidigare varit med om att den sugit fast i bottenleran, säger han.
Ungefär halvvägs genom uppdraget har han i alla fall hittills alltid lyckats komma vidare genom att dra eller skjuta på med skopan.
– Och i värsta fall går det ju att gräva sig loss.
Området mellan de båda näsen var båtplats för de bofasta på sjöns västsida fråan till omkring 1940–50-talet.
– Det har jag märkt. Jag har hittat mycket bråte här, säger Jimmy Engström.