Fiskelämningar räddas av bybor
I Skatbäcken utanför Ängskär finns unika lämningar som visar hur traditionellt skärgårdsfiske gick till. De höll på att sprängas sönder av vass- och trädrötter, men nu har markägaren Anders Henriksson gjort en insats för att bevara dem.
Anders Henriksson vill återskapa de gamla fiskefällorna som användes flitigt när han var barn. Nu har de vuxit igen.
Foto: Erika Hagegård
Genom ett hav av älggräs, vass och brännässlor tar vi oss ner till bäcken som slingrar sig ut i Skatfjärden. Anders Henriksson växte upp på Skatens gård och minns hur han brukade följa med sin far ner till de så kallade fiskeverken i bäcken. Ett fiskeverk är en anläggning med sidoarmar där man stängde in stora mängder fisk som man sedan lätt kunde fånga (se faktaruta). I dag är det dåligt med fisket. Fiskarna har svårt att komma upp i bäcken på grund av igenväxningen av bäckmynningen i kombination med landhöjningen.
- Det krävs ordentligt högvatten i havet för att det ska gå att fiska. I fjol fick jag bara någon enstaka gädda. Det vore kul om laken kom tillbaka. Den har blivit ovanlig, säger Anders Henriksson.
Projektet vid Skatbäcken drivs av Anders Henriksson tillsammans med Olof Sandström på Skärgårdsutveckling SKUTAB AB. De har beviljats bidrag på sammanlagt 225 000 kronor från Fiskeriverket. Som en del av projektet har Anders Henriksson röjt undan träd och annan växtlighet i fiskeverken och kring bäcken. Dessutom har de gjort intervjuer med gamla fiskare och grävt i arkiv för att ta reda på mer om den gamla traditionen att använda fiskeverk. Men den inre delen av fjärden täcks fortfarande helt av vass som hindrar fisk från att vandra upp i bäcken. Där vill de muddra en fyra meter bred ränna för att underlätta fiskarnas vandring, men för det krävs en miljökonsekvensbeskrivning och en Natura 2000-prövning eftersom området har höga naturvärden. De fick heller inte gräva i den igenväxta våtmarken uppströms i bäcken där nya lekytor skulle skapas.
- Beskedet från länsstyrelsen drog ut på tiden och när det väl kom skulle vi redan ha redovisat vad vi använt pengarna till. Vi hade varken tid eller resurser att göra de utredningar som krävdes, säger Olof Sandström.
Han är besviken över att de inte kunde komma överens med länsstyrelsen trots gemensamma besök på plats.
- Det blev många missförstånd. De var rädda för att andra våtmarker runt omkring skulle dräneras på vatten, men i så fall skulle ju syftet med hela projektet motverkas, säger Olof Sandström.
Joel Berglund, biolog på länsstyrelsen, säger att det underlag man hade att gå på inte var tillräckligt för att kunna godkänna grävning i ett våtmarksområde. Där sätter lagen stopp.
- Skatbäcken ligger alldeles intill Skaten-Rångsens naturreservat och åtgärderna som planeras är såpass omfattande att en ordentlig miljökonsekvensbeskrivning behövs.
Joel Berglund håller med om att Skatbäcken är mycket intressant för fiskarna. När han planerar fiskvårdsåtgärder skulle han själv ofta vilja göra mer omfattande åtgärder i vattendragen men tvingas hålla sig i skinnet.
- Det finns andra organismer än fisk och länsstyrelsen måste väga samman alla intressen, säger Joel Berglund.
Olof Sandström tycker att det viktigaste med projektet ändå har uppnåtts, nämligen att rädda de gamla fiskeverken. Och förhoppningsvis kommer strandbetet att återinföras.
- Jag har tänkt söka bidrag för att ta hit kor av rasen highland cattle, de äter vass vilket skulle vara utmärkt, säger Anders Henriksson.
Fakta fiskeverk
Ordet verk eller verke betyder ledarm, och ett fiskeverk är en anordning som delar upp en bäckfåra i grenar. På vårarna när fisken vandrar upp i bäckarna från havet för att leka så stängde man av vandringsvägarna så att de lätt gick att fånga. Fasta fiskeställen av det här slaget har säkert byggts på andra ställen, men det är bara längs Roslagskusten och i västra Finland som de kallas fiskeverk. De har historiskt sett haft stor betydelse. Bönder som hade fullt upp med jordbruket kunde utan särskilt stor arbetsinsats fånga stora mängder välbehövlig fisk på kort tid. Framför allt var det mört och id man fångade. Folk betalade bra även för "skräpfisk" särskilt under magra år som under kriget. Fångstmetoden var effektiv och verken fylldes snabbt av fisk. Men efter den första maj såg fjärdingsmannen till att det inte fiskades mer. Få fiskeverk finns bevarade i dag och de tre som finns kvar i Skaten är unika. I takt med landhöjningen fick man lov att bygga nya fiskeverk närmare bäckmynningen. Det översta verket byggdes antagligen på 17- eller 1800-talet och det nedre 1917. De användes aktivt ända in på 1990-talet.
Fakta kustfiske
Många fiskar behöver kustmynnande småvattendrag som Skatenbäcken för att leka och växa upp i. Mycket fiskevårdspengar har satsas på havsöringen, men de flesta vattendragen längs Upplandskusten saknar grundläggande förutsättningarna för öring. Landskapet är flackt, vattendragen flyter sakta och är fulla av växtlighet. I sådana vattendrag trivs gädda, abborre, lake och flera olika karpfiskar bättre.
Enligt Olof Sandström på Skärgårdsutveckling SKUTAB AB har mänskliga aktiviteter (bland annat nedfall av kväve och övergödningen av Östersjön) gjort att vattendragen växt igen mer än vad som är naturligt och därför behöver man gå in och rensa och gärna återinföra bete längs vattendragen och havsstränderna.
Ordet verk eller verke betyder ledarm, och ett fiskeverk är en anordning som delar upp en bäckfåra i grenar. På vårarna när fisken vandrar upp i bäckarna från havet för att leka så stängde man av vandringsvägarna så att de lätt gick att fånga. Fasta fiskeställen av det här slaget har säkert byggts på andra ställen, men det är bara längs Roslagskusten och i västra Finland som de kallas fiskeverk. De har historiskt sett haft stor betydelse. Bönder som hade fullt upp med jordbruket kunde utan särskilt stor arbetsinsats fånga stora mängder välbehövlig fisk på kort tid. Framför allt var det mört och id man fångade. Folk betalade bra även för "skräpfisk" särskilt under magra år som under kriget. Fångstmetoden var effektiv och verken fylldes snabbt av fisk. Men efter den första maj såg fjärdingsmannen till att det inte fiskades mer. Få fiskeverk finns bevarade i dag och de tre som finns kvar i Skaten är unika. I takt med landhöjningen fick man lov att bygga nya fiskeverk närmare bäckmynningen. Det översta verket byggdes antagligen på 17- eller 1800-talet och det nedre 1917. De användes aktivt ända in på 1990-talet.
Fakta kustfiske
Många fiskar behöver kustmynnande småvattendrag som Skatenbäcken för att leka och växa upp i. Mycket fiskevårdspengar har satsas på havsöringen, men de flesta vattendragen längs Upplandskusten saknar grundläggande förutsättningarna för öring. Landskapet är flackt, vattendragen flyter sakta och är fulla av växtlighet. I sådana vattendrag trivs gädda, abborre, lake och flera olika karpfiskar bättre.
Enligt Olof Sandström på Skärgårdsutveckling SKUTAB AB har mänskliga aktiviteter (bland annat nedfall av kväve och övergödningen av Östersjön) gjort att vattendragen växt igen mer än vad som är naturligt och därför behöver man gå in och rensa och gärna återinföra bete längs vattendragen och havsstränderna.
Så jobbar vi med nyheter