Film på schemat lockar elever

I det förslag till ny gymnasieskola som regeringen väntas lämna till riksdagen under våren föreslås bland annat att medieprogrammet skall tas bort 2011. Förra läsåret gick var 15:e gymnasieelev i Uppsala län på medieprogrammet vilket betyder en fjärdeplats på listan över de populäraste programmen.

Sven Sundin, undervisningsråd på Skolverket, vill inte föregripa utredningen men kan konstatera att eleverna på nämnda program sällan fått de jobb man önskat.
- Både Statistiska centralbyrån och Skolstyrelsen har i flera utredningar kunnat konstatera att väldigt få av de här eleverna får arbete inom mediesektorn. Programmet har vad vi brukar säga en svag arbetsmarknadsanknytning, säger han.

Vad skall alla elever som ändå vill skaffa sig en medieutbildning göra om programmet försvinner?
- Enligt det nya förslaget skall ämnet inrymmas i samhällsvetenskapliga programmet genom att eleven där kan välja media som inriktning. Liksom tidigare finns ju också möjligheten att välja medieinriktade kurser vid de individuella val som alla elever gör. Men då gäller det ju att den aktuella skolan erbjuder dessa kurser vilket ju inte är säkert, säger Sven Sundin.

Högbergsskolans gymnasium i Tierp saknar ett renodlat medieprogram. Ett faktum som bidrog till att Robert Christensen, själv ett stort filmfreak, för fyra år sedan startade 100-poängskursen rörlig bild.
- Intresset för filmen som skapande media bara ökar bland ungdomarna och de här åren har verkligen visat att det också gäller Tierpseleverna, säger Robert Christensen.

Inför det här läsåret sökte 50 tredjeårselever kursen, varav bara hälften fick plats. Tre timmar i veckan får eleverna bland annat lära sig hur man gör egna kortfilmer, reportage, presentationer och små musikproduktioner. En del filmhistoria finns också på schemat.
- Blandningen av teori och praktik är ungefär fifty-fifty. Min förhoppning är att eleverna ska se film med nya ögon då de lämnar kursen. Exempelvis vara mera kritiska då det gäller att se hur film kan påverka oss, fortsätter Robert Christensen.
Amela Redzic är en av eleverna.
- Jag är allmänt filmintresserad och att det är mycket praktik tilltalar mig. Jag pluggar språk i vanliga fall och ville fylla mitt individuella val med något helt annat, berättar hon.

Då UNT hälsar på är klassen, som är uppdelad i smågrupper, fullt upptagen med att skapa musikvideos med Gyllene Tider-låten Kustvägen söderut som bakgrundsmatta.
- Just nu delar vi in låten i olika delar för att lättare bestämma hur vi ska utforma handlingen i videon, berättar Adam Lind och pekar på datorskärmen.
I ett annat undervisningsrum pågår filmning. Bakom kameran står Jonna Zetterberg.
- Jag sökte hit för jag ville lära mig tekniken och hur man ska framträda i bild. Jag går estetprogrammet och planerar att utbilda mig till sångpedagog, berättar hon.

Att lära sig filmhistoria och filmteknik kan säkert vara roligt och lite häftigt men har egentligen eleverna någon egentlig nytta av den här kursen i framtiden?
- Att lära sig framträda och göra presentationer av olika slag ser jag som mycket värdefullt och användbart inom många olika yrkesområden. För en del kan det här också vara inkörsporten till universitetsstudier efter gymnasiet, säger Robert Christensen. Klassen planerar att avsluta vårterminen med en filmfestival för föräldrar, vänner och tidigare kursdeltagare där läsårets alla produktioner ska förevisas.
- För den som inte kan bärga sig finns faktiskt vissa av filmerna redan utlagda på You Tube, avslöjar Robert Christensen.

Film på schemat lockar elever

Mycket talar för att medieprogrammet kommer att strykas från gymnasieskolan men vid Högbergsskolan i Tierp är 100-poängskursen rörlig bild ett mycket populärt alternativ.