Extremt liten surströmmingsproduktion i år

Uppemot 15 miljoner surströmmingar brukar svenska folket snaska i sig varje år. Men i år blir det långt färre. Produktionen ligger på under 50 procent av det normala, på vissa håll bara 30 procent.

Tierp2006-08-07 00:00
Det beror på de finländska trålarna som tar upp 80 ton fisk varje tur. I trålen finns mycken fisk som skulle duga som surströmming men det blir för dyrt för fiskeföretagen att sortera ut den. Därför blir strömmingen minkföda i Finland i stället för surströmming.
Ordföranden i Surströmmingsakademien, Ruben Madsen är mycket bekymrad:
- Det är extrema fiskemetoder de finska trålarna har. Det har också varit en kall och sen vår.
Surströmmingen har inte fått sitt namn av att den smakar surt. Från början hette det syrströmming, dvs syrad fisk. Detta har sedan blivit surströmming i folkmun.
Det finns fyra stora i branschen - BD Fisk i Luleå, Hanells i Örnsköldsvik (med bl a Röda Ulven), Höga Kusten i Häggvik och Oskars i Tynderö. De stora kan tillverka ända upp till 450 000 burkar per år. Men i år är det som sagt mindre än hälften. Bara Höga Kusten och Oskar uppnår något så när normala mängder.

Kultursalterier
Dessutom finns några mindre samt dessutom ett tiotal som Madsen kallar för "kultursalterier", dvs lokala producenter som mest säljer på den lokala marknaden. Till dessa hör Hållstrands i Hållnäs. Att det nu produceras surströmming utanför Norrland tycker Madsen är "lysande". Att ett tydligt svenskt kulturfenomen sprider tycker ha är "lysande". Inget norrländskt revirtänkande här inte!
- Vi ser suströmmingen inte bara som livsmedel utan som en svensk identifikator. Det är oerhört värtdefullt för ett land ha han en sådan matkultur.
Ordföranden driver själv ett litet salteri i Ulvöhamn i Ångermanlands skärgård, en region som man skulle kunna kalla surströmmingens urland.
- Men jag skulle inte ha emot ett salteri i till exempel Oskarshamn.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om