Det moderna Tierp nu som bok
Även efterkrigstidens byggnader är en värdefull del av vår vardag och landets kulturarv och de som förtjänar större uppmärksamhet. Så presenteras en fotodokumentation av ett antal hus i Tierp som är tidstypiska för perioden 1940-1979.
Kristina Alm, bebyggelseantikvarie, och Helena Gåije, planarkitekt, båda vid Tierps kommun, har sammanställt boken Det oupptäckta kutlurarbet, bebyggelse i Tierp 1940-1979.
Foto: Anders Badner
Helena Gåije vill inte beskriva boken som en guide till olika byggnadsstilar, utan snarare en kommunens folkliga arkitekturhistoria. Den vill beskriva periodens hus så som de faktiskt blev, bortom visioner och tidens ideal. Och den vill rikta ljuset mot bebyggelse som ännu inte betraktas som så värdefull.
Ett skäl till att uppmärksamma och uppvärdera efterkrigstidens byggande är enligt bokens inledning att många av husen nu börjar bli i behov av renovering. Därmed ökar förändringstrycket och därför stämmer skriften också till eftertanke, inför planerade renoveringar med nya färger, material eller tillbyggnader.
Inventeringen är en resa både genom Tierps kommunorter och tidstendenser. Tidsresan inleds med urbaniseringen och det moderna byggandet efter kriget, fortsätter via egnahemsideal, stadsplanering inriktad på stadsdelar med fullservice och miljonprogrammet 1965-1974, till den senkomna reaktionen mot rivningar, likformigt byggande och historielöshet. Ett drygt 70-tal småhus, hyreshus och offentliga byggnader finns på bild och beskrivs i sitt historiska och arkitektoniska sammanhang.
Så jobbar vi med nyheter