Deras protester hjälpte inte
Inga invändningar hjälpte när det Tierpspar som ansökt om att få bygga en hästgård på en åker mellan Norra Sjukarby och Skärplingevägen fick ja vid torsdagens möte i samhällsbyggnadsutskottet.
Bertil Ericsson och hans grannar vill inte ha fler hästar i Norra Sjukarby-Söderby.
Foto: Ann Svalander
Av handlingarna framgår dessutom att planarkitekten Helena Gåije avslagit bygglovsansökan redan i maj. Hon vill behålla bykaraktären genom att bebyggelsen hålls ihop längs byvägen.
Men utskottets ledamöter var eniga. En tidigare planutredning öppnar, även om gränsdragningarna är erkänt vaga i just det här fallet, för bebyggelse på marken menar ledamöterna.
- De boende anmärker inte heller på den egentliga placeringen av byggnationen, då hade saken kommit i ett annat läge, det är hästhållningen de är emot och utanför planutredningen kan man med gällande lagstiftning inte reglera antalet hästar i området, säger utskottsordföranden Göran Carlsson.
Men det är just det förhållandet som de boende vänder sig emot. Området är hästtätt nog menar man. Och vad är det för mening med att delta i ett samråd, kommunen har lagenligt begärt in grannarnas synpunkter, om ingen lyssnar?
- Det vi är allra mest oroliga för är hur vattnet ska räcka här i byn, säger Lena Ankarberg.
- Hästar dricker massor av vatten, ett par hundra liter per dag, och redan nu har vi problem med brunnar som sinar när vi får en torrsommar.
Hennes man Bertil Ericsson är förbannad över kortsiktigheten, säger han
- Man måste tänka framåt i samhällsplaneringen, politikerna tänker ju bara en mandatperiod i taget. Redan på 1970-talet sas det att Tierp skulle expandera norrut, det var här som de bästa förutsättningarna fanns. Sedan byggde man ridklubbens anläggning som en flaskhals mitt i området. Och nu vill man tillåta en hästgård.
En dödsstöt för fortsatt bostadsutbyggnad, menar han.
Men bakom de övergripande resonemangen ligger konflikten mellan två intressen.
- Det är hästskit överallt och det är vi som får städa upp, säger Bertil Ericsson.
- Det är inte det att jag hatar hästar - jag har varit bonde hela mitt liv och har själv haft häst - men det får vara måtta.
- Ja, det är redan drygt femtio hästar som rids här på vår smala byväg, och med en ny hästgård i anslutning till byn kan vi säkert räkna med ett tiotal till. Varför bygger man annars ett stall på 200 kvadratmeter? undrar Lena Ankarberg.
Hästarna har tagit över, menar hon:
- De trampar sönder våra skogsstigar, de drar flugor och orsakar allergier. Dessutom klarar inte vägen mer trafik, varför ska vi stå för underhållet?
Nu har grannarna tre veckor på sig att överklaga beslutet till länsstyrelsen.
- Vi får samlas och ta ställning till hur vi ska gå vidare, säger Lena Ankarberg.
Så jobbar vi med nyheter