Den siste urmakaren

Klockorna i urmakarmästaren Leif Zetterströms butik på Grevegatan i Tierp tickar allt närmare två. När sekundvisarna pekar rakt uppåt bryter olika melodier tystnaden. Några besökare rycker till och vrider på huvudena för att se varifrån ljuden kommer. Leif Zetterström rör däremot inte en min. Han är van vid ljudet efter ett liv i klockornas tjänst.
Den blivande urmakarmästaren växte upp i en strängt religiös familj Karlholm. Där hade hans far en uraffär. Redan i tonåren beslutade sig Leif Zetterström för att följa i dennes fotspår och sökte till urmakarskolan som 18-åring. Inte för att yrket var något han drömde sig febrig om, utan mer för att det var det var det enklaste, mest självklara valet.
- Karlholm är en liten ort. Det finns inte så mycket att göra. Att bli urmakare var praktiskt, säger han och tillägger att han aldrig ångrat sitt val.

I butiken hänger flera diplom. Det första utfärdades 1967 av urmakarskolan i Borensberg, där Leif Zetterström tillbringade fyra år. De senare är hans gesällbrev och mästarbrev - bevis på gediget yrkeskunnande.
Efter urmakarexamen började han arbeta i faderns butik, som efter ett tag flyttade till Örbyhus för att sedan slå upp portarna på nytt i Tierps köping. 1976 öppnade han dock eget i lokalen på Grevegatan, samtidigt som fadern satsade på glasögon i stället för klockor.
- Jag ville känna på det där med att vara egen företagare, säger Leif Zetterström.
Mycket har förändrats sedan dess. Yrkeskunnandet har försvunnit från många uraffärer. Klockorna skickas i stället till en central verkstad. Mobiltelefonernas intåg har lett till minskad försäljning av armbandsur och väckarklockor. Butiker har kommit och gått på Grevegatan. I dag tillhör ur-butiken en av gatans äldsta. Men även för 61-årige Leif Zetterströms affär är dagarna räknade. Om fyra år når han pensionsåldern och längre än så lär han, enligt egen utsago, inte arbeta.
- Jag har hört mig för lite om någon vill ta över, men än så länge har ingen visat intresse. Det är svårt att driva butik här. Kunderna är mindre köptrogna nu. Många väljer att åka till Uppsala och handla, säger han.

Klockan till butiksdörren plingar till. En äldre man stiger in med sina två barnbarn, pekar på den äldsta av dem, berättar att hon fyller 12 år i dag och ska få ett armbandsur i present. Leif Zetterström visar och ger råd. Till sist fastnar den nyblivna 12-åringen för ett förgyllt ur.
Snart plingar det återigen i dörrklockan. En dam som önskar få batteriet i sitt armbandsur utbytt kliver in. Just batterier är något av butikens nisch. På visitkorten står det att de är "störst på små batterier" och att de har batterier som passar allt från klockor till hundpejl, garageportöppnare och blodsockermätare.
När det lugnar ned sig på kundfronten går Leif Zetterström in bakom ett grovt, rödrandigt draperi. Draperiet skiljer butiken från rummet han använder när han reparerar vägguren. I rummet står ett arbetsbord med mängder av lådor fyllda med verktyg och reservdelar. På ena väggen hänger en tavla på nuvarande kungaparet, intill den ett svartvitt fotografi av Leif Zetterströms farmor och farfar. Under de inramade bilderna sitter några väggur. Smäckra, men en aning nakna utan sina urverk, väntar de på att få fortsätta sitt stadiga tickande in i framtiden.

Få urmakare ägnar sig åt att reparera väggur. Det tar för lång tid, är för komplicerat - ja, det lönar sig helt enkelt inte. Men Leif Zetterström gör det ändå.
- Det handlar inte bara om pengar. Jag tycker om att arbeta med väggur, de är mer komplicerade och det är kul när man lyckas få i gång ett gammalt fint ur.
Klockan närmar sig tre och butikens klockor gör sig beredda att välkomna ännu en ny timme. Alla klockor i butiken går på minuten rätt. Leif Zetterström erkänner att man, som urmakare, håller ganska hårt på det där med tid.
- Det är inte direkt så att jag jagar sekunder, även om jag vet en del som gör det. Men visst är man noggrann, säger han.

Den siste urmakaren

I 40 år har urmakarmästaren Leif Zetterström lagat Tierpsbornas trasiga urverk. Men om några år väntar pensionen, och med Leif Zetterström försvinner troligen urmakarservicen från orten.