Ulrik Lötberg (till höger) och Nic Kruys från Upplandsstiftelsen.
Hos BirdLife Sweden arbetar med aktivt med olika åtgärder som bra häckningsmiljöer för att trygga framtiden för den utsatta skräntärnan.
– Det genomfördes en liknande insats här 2007. Det är den enda jag känner till i Sverige där helikopter använts för det här ändamålet. Däremot använder man grävare på vissa skär runt om i landet för att bättra på häckningsplatser för fågel, förklarar Ulrik Lötberg.
Vid insatsen 2007 flög man ut en blandning av grus och sand till Stenarna. Den lösningen var inte bra, enligt Lötberg.
– Stormar har gjort att i stort sett all sand blåst bort. Nu har vi dessutom fått ett lite tuffare klimat med ännu flera stormar, så det är en bra lösning att bara lägga ut bara grus som förhoppningsvis stannar kvar på öarna.
Varför är detta viktigt?
– Innan insatsen 2007 var öarna ett kallt stenområde som det var svårt att häcka på för skräntärnan. Det som gjordes då säkrade upp platsen som ett häckningsområde. Nu behöver vi fylla på med mera grus. För att bibehålla öarna som häckningsplatser för skräntärnan är detta en viktig åtgärd.
Ulrik Lötberg förklarar att varje skräntärnepar behöver en yta på en dryg kvadratmeter vardera som häckningsplats.
– Vi har märkt att skräntärnorna blir aggressiva mot varandra om häckningsplatserna är för små. Det har hänt att skräntärnor då hackat ihjäl varandras ungar.
Skräntärnan är en migrationsfågel som lämnar Sverige när det blir kallt. Till Björns skärgård kommer årligen på vårarna cirka 200 par fåglar.