De vandrar för rättvisan

De vandrar länet runt och ställer krav på Socialdemokraterna inför valet. Solbrännan och motionen får de på köpet. Målet är bättre arbetsförhållanden för fackförbundet Kommunals medlemmar.

Birgitta Carlström, Annie Sandström och Emmelie Göransson vandrar för bättre arbetsvillkor.

Birgitta Carlström, Annie Sandström och Emmelie Göransson vandrar för bättre arbetsvillkor.

Foto: Hans E Ericson

Tierp2010-07-06 10:05

Utanför grillen i Månkarbo står en skylt med texten ”Hit kommer rättvisemarschen idag”. Vi följer vägen genom ett sommaridylliskt landskap mot Östervåla. Där startade dagens vandringsetapp och vi vill genskjuta de tre kvinnorna med röda t-shirtar som enligt uppgift ska befinna sig längs vägen. Bredvid en lika röd bil i en parkeringsficka står de och fyller på sina vattenflaskor. Bilen tillhör ombudsmannen Mats-Ola Hjelm som backar upp vandrarna.

I varje kommun träffar de socialdemokratiska politiker och lämnar över en budkavle med politiska krav inför valet. En viktig del i kampanjen är att de samlar namnunderskrifter om rätten till heltid. Dessutom samlar de in pengar till Sveriges tjej- och kvinnojourers riksförbund som vill motverka mäns våld mot kvinnor.
– Vi vill även lyfta frågan om jämställda löner och arbetsmiljön inom framför allt vård- och omsorgssektorn. I dag finns det personer som jobbar inom hemtjänsten som inte har tillgång till toalett på arbetstid utan de får kissa i skogen, säger Mats-Ola Hjelm.

Inspirerad av Robert Aschbergs och Gert Fylkings marsch mot prostatacancer förra våren kläckte han idén till den här vandringen. Totalt är det 17 personer, de flesta förtroendevalda, som deltar. Tillsammans vandrar de en sammanlagd sträcka på 40 mil. Några går sex kilometer, andra 15 mil. Annie Sandström är en av dem som vandrar längst. I dag är femte dagen på rad, och hon har tre kvar. Hon och Birgitta Carlström utnyttjar sina semesterdagar till att deltaga. Båda två jobbar som barnskötare i vanliga fall, Emmelie Göransson är förtroendevald som ombudsman för Kommunal i Uppsala län.
– Med de A-kasseregler som finns i dag så måste alla ha rätt att jobba heltid. Man kan ju bara stämpla upp till heltid i 75 dagar som deltidsanställd och det funkar inte. Vi får dagligen samtal från människor som är förtvivlade över det här, säger Emelie Göransson.

Problemet med deltidstjänster drabbar framför allt kvinnor som jobbar med vård och omsorg. Inom mer mansdominerade tekniska yrkesområden ser det annorlunda ut.
– Där är det till och med svårare att få en deltidstjänst än en heltidstjänst. Det finns inskrivet i deras avtal att det ska vara heltidstjänster. Men faktum är att man antagligen skulle tjäna på att göra om fler deltidstjänster till heltidstjänster även inom vård- och omsorg eftersom deltidsanställda är mer sjukskrivna än andra. Man får ofta hoppa in och jobba när det är som mest att göra och det sliter på kroppen, säger Mats-Ola Hjelm.

Han fortsätter berätta att i Finland har man faktiskt ett avtal som gäller alla om att man har rätt till heltid. Det härstammar från tiden då männen drog ut i kriget och kvinnorna var tvungna att försörja familjen.
– Många har en tjänst på 87 eller 92 procent eller så, och ”duttar” upp till heltid genom att hoppa in och jobba extra. Framförallt kvinnor gör så utan att klaga, säger Annie Sandström.

Kvinnorna i de röda t-shirtarna tar på sig solglasögon och solhattar och vandrar vidare mot Månkarbo. På tisdag eftermiddag ska de träffa politikerna i Tierps kommun och framföra sina krav. Trots att vandrarna säger sig ha träffat på betydligt fler flugor och träd än människor längs vägarna så känner jag mig inspirerad. Man kanske skulle ta och ägna semestern åt lite samhällelig kamp.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!