Tierp kommuns Linn Rosén Simonsson och Dan Hedlund är projektledare för deponiprojektet.
Nu för tiden tas hushållsavfall om hand på ett strukturerat vis och grovsopor ska lämnas på speciella återvinningsstationer. Så har det inte alltid varit. På många platser i vårt län finns lämningar från gamla soptippar och deponier. Nu ska Tierps kommun undersöka tolv gamla tippar för att säkerställa att de inte är en fara för människor, djur och miljö.
– Det kan handla om gammalt skrot eller sopor som finns kvar på platserna, men vi ska även ta prover för att undersöka om det finns några farliga ämnen i marken som riskerar att förorena till exempel vatten, säger Linn Rosén Simonsson, projektledare på Tierp kommun.
Hon står i utkanten av Nämmarmossens en av två deponier som ligger tre kilometer öster om Skärplinge längsmed väg 778. Här kastades mycket avloppsslam som torkades och sedan spreds på åkermark. Driften av deponin pågick mellan åren 1970 och 1984.
– Som man kan se här har naturen återtagit mycket av platsen. Deponin är täckt av flera lager jord och växtlighet. Därför är bara mindre åtgärder planerade och på många andra ställen ser det ut just så här med lager av jord som täcker avfallet, säger Dan Hedlund, projektledare på Tierps kommun.
Nämmarmossens två deponier utanför Skärplinge användes under lång tid till att dumpa avloppsslam samt hushålls- och industriavfall.
Projektet med att återställa gamla deponier och soptippar kommer pågå lång tid framöver. Arbetet är en del av Agenda 2030 och målet är att få renare vatten, mindre synligt avfall och bevara grönska och växtlighet som har etablerat sig.
– Det här projektet kan ta många år innan det är klart.
De tolv deponierna som Tierps kommun nu ska ta ansvar för sträcker sig över ett stort område, från Nöttödeponin i norr, i skogen nordväst om Karlholmsbruk till Libbarbodeponin i Örbyhus i söder. Dessutom är det en salig blandning av gammalt avfall som finns på dessa platser. Under 1800-talet anlades till exempel ett tegelbruk i Bäggeby i Tierp.
Runt om i Tierp finns gamla soptippar och nu ska kommunen kartlägga dessa för att se om de behöver tas om hand. Genrebild.
Efter att bruket lades ned under 1930-talet användes gropen som en kommunal avfallsdeponi och fylldes med avfall från samhället. Deponin är ungefär 10 hektar. I Tegelmora användes förr i tiden deponin för avfall från hushåll och från en närliggande kyrkogård.
– Man behöver inte vara orolig även om man bor i närheten av de här gamla deponierna. Kommunen tillsammans med Tillsynsmyndigheten kontrollerar deponierna, utreder och bedömer dess risker och vidtar åtgärder om så behövs, säger Linn Rosén Simonsson.