Dålig kommunikation mellan myndigheter och skogsägare

Marie Stenseke har intervjuat åtta privata skogsägare i Hållnäs för att ta reda på vilka attityder de har till skogsbruk och naturvård. På Hållnäshalvön finns våtmarker där gölgrodan trivs och för att bland annat skydda den arten har länsstyrelsen bildat ett naturreservat där. Men det har inte varit en smärtfri process, ett flertal skogsägare har blivit av med sin mark.
— Många är förtvivlade. De har fått ett brunt kuvert hem i brevlådan där det står att deras fastighet beslagtas. Det kan handla om skog som har gått i arv som skogsägarna har planerat att leva på resten av livet och plötsligt finns den inte längre, säger Marie Stenseke.
Tanken är att skogsägarna ska erbjudas ersättningsmark, men enligt Marie Stenseke är det ont om sådan mark.
— Dessutom har de flesta privata skogsägare starka känslomässiga band till sin egen skog, så det här är inte helt lätt.
Intervjupersonerna upplever att de har fått dålig information från den offentliga naturvårdsförvaltningen. De fick ett brev på posten, men skulle föredragit personliga besök och en öppen dialog i större utsträckning.
Marie Stenseke skriver i rapporten att naturvården inte lyckas kommunicera med skogsägarna på ett tillfredställande sätt. Hon tycker att kommunikationen måste bli bättre.
— Men skogsvårdspolitiken håller på att göras om så jag tror och hoppas att det kommer att ske en förbättring på området, avslutar Marie Stenseke.

Dålig kommunikation mellan myndigheter och skogsägare

Kommunikationen måste bli bättre mellan myndigheter och privata skogsägare. Det skriver kulturgeografen Marie Stenseke vid handelshögskolan i Göteborg i en färsk rapport.