Dags att ta tag i ny hushistoria

Just nu genomförs en inventering av moderna samhällsbyggnader i Tierps kommun. Det ska bli en rapport i bokform som väntas vara klar under 2009.

Inventeringen genomförs av kommunens planarkitekt Helena Gåije och bygglovshandläggare Kristina Alm. De har vikt onsdagsförmiddagarna åt att besöka ort efter ort, välja ut och fotografera tidstypiska bostadshus och offentliga byggnader från perioden 1945-1979. Målet är inte att kartlägga alla hus, utan att hämta karakteristiska exempel som inte blivit alltför förvanskade eller ombyggda. De väljs ut vid besök i kommunens tätorter Tierp, Örbyhus, Månkarbo, Tobo, Söderfors, Mehedeby, Skärplinge och Karlholmsbruk. Smakprov från landsbygd och kustområden ska också få plats. Till varje husbild fogas fastighetsfakta och kommentarer om husens tidstypiska detaljer.
- Det är dags att ta tag i den lite nyare historien, säger Kristina Alm om inventeringen.
Och att göra det innan alltför mycket är ombyggt eller förvanskat, kan tilläggas.
Hon och Helena Gåije kan glädja sig åt att de måttliga hus- och tomtpriserna i kommunen gjort att många hus står som de byggdes, relativt oförändrade.
- Det finns mer kvar, säger Helena Gåije om Tierp och syftar bland annat på portar, fasader, fönsterpartier och målningar i trapphus. Hon tror att om tomt- och fastighetspriserna i kommunen överlag varit högre, så skulle också fler hus från den aktuella perioden ha förändrats mer, eller kanske rentav rivits för att ge plats åt nybyggen.

Det som är typiskt för tidsperioden som nu studeras, är också lättare att förändra.
- Det är en enklare arkitektur, med mer subtila detaljer som är lättare att missa och lättare att bygga bort än en svulstig 1800-talsvilla, säger Kristina Alm.
Med rapporten hoppas Helena Gåije och Kristina Alm att såväl fastighetsägare som myndighetspersoner ska inse värdet också i mer moderna byggnader.
- Vi hoppas att de ska tycka att de har fina hus och inte byta ut fasader eller tak. Allt kan bli fel och då försvinner husets uttryck, säger Helena Gåije.
Hon säger att det gäller att se kvaliteterna i varje hus och där kan rapporten bli en guide, eller manual, för respektive husägare. På längre sikt kanske rapporten också kan inarbetas i en plan för samhällets bevarande.
- Det vore inte fel med ett miljöprogram och nu får vi i alla fall ett bra underlag, säger hon.

Liknande rapporter har tidigare gjorts i Enköping och Uppsala. Inventeringen är initierad av länsstyrelsen som också betalar tryckning av rapporten. Utgångspunkt är i Riksantikvarieämbetets nationella projekt Det moderna samhällets kulturarv.

För den som är intresserad av Tierps kommun i äldre tider finns Tierp tar tillvara, det reviderade kulturmiljöprogrammet för kommunen 2001 (första upplagan utkom 1986). Det programmet finns också i bokform och berättar om hur odlingslandskapet och samhället formats från förhistorisk tid och framåt.

Dags att ta tag i ny hushistoria

Även hus från efterkrigstiden hör till kulturarvet och de har något att berätta om hur samhället förändrats.