Myggbekämpning med BTI är fortsatt nödvändigt så länge sökandet efter långsiktigt hållbara åtgärder pågår. Det finns sannolikt inte en enskild metod som löser problemet utan det kommer att behövas en palett av insatser.
Så inledde Gävleborgs landshövding Barbro Holmberg en presskonferens i Gävle på tisdagen, då fem rapporter från den hittills genomförda forskningen presenterades. Rapporterna ingår i projektarbetet med den regionala landskapsstrategin Människor, mygg och natur, i vilken länsstyrelserna i Gävleborg, Uppsala, Västmanland och Dalarna tillsammans med flera forskargrupper sedan 2011 samverkar för att hitta just långsiktiga lösningar på myggplågan.
– BTI är heller inte en långsiktig lösning i sig. Det påpekade huvudprojektledare Anna-Carin Lundqvist från länsstyrelsen i Gävleborg. Hon hänvisade till besprutningar i Tyskland som efter flera decennier inte lett till några bestående förbättringar.
Arbetet inriktas därför på det som kallas integrerad myggkontroll, det vill säga att värdera och så småningom välja ut flera olika åtgärder som kan samverka.
Ingemar Lindquist från länsstyrelsen i Uppsala leder en projektgrupp som särskilt tittat på förändrad markanvändning och hävdens betydelse för myggförekomsten.
– I somras genomfördes en jämförande studie mellan betade och inte betade marker och det finns betydande skillnader, sa han.
Resultatet av sommarens mätningar visar på i genomsnitt 70 procent mindre mängd mygglarver på hävdade marker jämfört med ohävdade ytor.
Fortsatt forskning ska förhoppningsvis ge en del svar på varför det är så stor skillnad. Samtidigt pågår i samverkan med ett nystartat Leaderprojekt i Biosfärområdet Nedre Dalälven ett arbete med att hitta lönsamhet i att slåttra större arealer av älvängsmark. Ingemar Lindquist hänvisade bland annat till samhällets behov av energiomställning.
– Det kan bli lönsamt igen att hävda de här markerna, i alla fall större delar av dem.
En annan delrapport rör myggens samhällsekonomiska påverkan. Människor i området sätter ett stort ekonomiskt värde på att mängden översvämningsmyggor minskar. Studien visar också att turistnäringen inte har fått bära så stora kostnader som man trott på grund av myggen. Ytterligare rapporter behandlar vattenflöden och vattentoppar och några av de kärnfrågorna formuleras av Maria Widemo, projektledare från länsstyrelsen i Gävle:
– Går det att undvika vissa översvämningar och kan Färnebofjärdens högvattentoppar kapas?
Under resten av 2013 fördjupas studierna, inklusive konsekvensanalyser av föreslagna åtgärder. Den 1 december 2013 får regeringen slutrapporten, med förslag på långsiktiga myggåtgärder.