Tierp visar sig återigen som föregångare. Så sa kommunstyrelsens ordförande Bengt-Olov Eriksson (S) när kommunens uppgörelse med Lidén Data Gruppen i Enköping presenterades i början av mars. Med uppgörelsen räknar kommunen med att nå målet att 90 procent av kommuninvånarna ska ha möjlighet till bredbandsprestanda om 100 megabit per sekund till år 2020. När avtalsförslaget debatterades vid tisdagens kommunfullmäktige inledde han på samma linje.
– Vi har funderat mycket på hur vi ska nå målet till 2020. Med det här avtalet vill jag påstå att vi är föregångare igen.
I fullmäktigedebatten om bredbandsavtalet kom de enda frågorna och farhågorna från Joakim Larsson (SD). Han ville ha tydligare svar på vad som händer om entreprenören inte når målet. Särskilt vad som gäller för de som bor utanför de sträckor som enligt avtalet är prioriterade och måste byggas ut. I avtalet finns två grupper, en A-grupp med vissa sträckor och orter som måste byggas ut, en B-del med planerade sträckor som planeras och byggs om kundunderlaget är tillräckligt stort.
I den fördjupade debatten tog Bengt-Olov Eriksson hjälp av Per Jonsson, chef för medborgarservice och den tjänsteman som ansvarat för avtalsprocessen. Han gavs rätt att yttra sig för fullmäktige.
– Grupp A är tvingande. Men för att nå målet måste man också bygga ut grupp B. Annars klarar man inte målet och då kan man heller inte få den exklusiva rätten och utnyttja optionen att köpa nätet. De har, om avtalet inte uppfylls, en icke exklusiv rätt precis som alla andra operatörer får, för vi vill fortsätta ha ett öppet nät, sa Per Jonsson.
UNT har tagit del av en rad andra kritiska synpunkter kring avtalet, exempelvis att avtalets utformning innebär en ”smygbeskattning” av invånarna, i så mening att de med sina anslutningsavgifter delfinansierar kommunens kostnader för sitt behov av bredband.
Per Jonsson avfärdar även den kritiken.
– Så kan man tycka, men det är en totalt felaktig uppfattning. Vi behåller ju en del av nätet. Om vi vill ha en ny koppling till ett nytt ställe så betalar även vi en anslutningsavgift enligt den taxa som gäller. Och driften av nätet ligger helt vid sidan om och regleras i separata avtal.
Kommunfullmäktiges protokoll med avtalsbeslutet justeras den 19 april och vinner laga kraft tre veckor därefter. Men enligt Per Jonsson arbetar entreprenören redan med utformning av erbjudande till blivande kunder och som väntas komma senare i vår.
– Ganska omgående börjar de bygga ledningar från Heby kommun till Månkarbo och Kyrkbyn. Så Månkarbo blir en av de orter som först kommer att få bättre nätkapacitet, säger han.