Flyttar från 1700-talshus – till nytt miljonbygge

Flera nya brandstationer är på väg att byggas i länet. I Söderfors flyttar brandmännen från anrikt stenhus till nya större och modernare lokaler. "Det kan locka fler att bli brandmän", säger stationschefen Per Wåhlén.

Brandkåren lämnar det anrika stenhuset från 1700-talet för mer moderna lokaler. "Det ska bli riktigt skönt", säger styrkeledaren Per Wåhlén.

Brandkåren lämnar det anrika stenhuset från 1700-talet för mer moderna lokaler. "Det ska bli riktigt skönt", säger styrkeledaren Per Wåhlén.

Foto: Maja Olofsson/Privat

Tierp2023-04-07 11:00

Larmet går. De moderna dörrarna på det gamla huset med anor från 1700-talet slås upp. Brandbilen som snabbt ska ut måste sakta precisionsköras genom den tajta porten. Till höger blockerar ett stort träd. Föraren måste därför ta en omväg till vänster. Detta när varje sekund kan vara viktig för att rädda liv. Så har det sett ut många gånger i Söderfors.

– Det ska bli riktigt skönt att få nya mer anpassade och större lokaler. Här har jag råkat köra in i väggen med bilen och vi behöver bättre utryckningsvägar som inte går förbi skolan här bredvid, säger Per Wåhlén.

undefined
Ingen riktig brandstation utan den klassiska stången. Linus Jansson och Per Wåhlén berättar att brandmännen själva satte dit den och även byggde ett gym på övervåningen.

Under hans 26 år som deltidsbrandman har lokala kårens hemvist varit i de vackra gamla brukslokalerna på Skolgatan. Det har fungerat relativt bra men den kulturskyddade byggnaden har varit svår att anpassa och nu ska en ny brandstation byggas vid infarten till Söderfors mittemot ICA.

– Den platsen passar oss bättre och vi får mer plats för fordon och utrustning. Dessutom tror jag att en ny brandstation kan locka fler att bli deltidsbrandmän här. Vi är nu 18 personer här men vi ska vara 20. 

undefined
Styrkeledare Per Wåhlén och deltidsbrandmannen Linus Jansson jobbar bra ihop. "Det gäller att vara lugn och stresstålig som brandman för det är ofta ett väldigt adrenalinpåslag", säger Per Wåhlén.

Söderfors har ungefär 50-70 larm per år och det kan handla om allt ifrån villabränder, automatlarm, trafikolyckor och sjukvårdslarm till hantering av farliga utsläpp. Tanken är att deltidsbrandmännen kallas till geografiskt närliggande händelser och ska kunna lämna sina ordinarie jobb med en gång.

– När hela taket var övertänt här på Erasteel-fabriken 2015 var det avgörande att vi kom dit inom ett par minuter och påbörjade släckningsarbetet. Jag trodde först att hela fabriken skulle brinna ner men verksamheten var faktiskt igång igen inom ett par dagar. 

undefined
Det har varit svårt att snabbt ta sig ut snabbt genom porten men förhoppningsvis försvinner det problemet när den nya stationen byggs.

Hans kollega Linus Jansson blev deltidbrandman när han fyllde 18 år för att kunna göra en viktig samhällsinsats och rädda liv. 

– Det har hänt att jag ryckts ut på larm där mina grannar eller folk jag känner är drabbade. Visst är det lite speciellt att jobba med det här på sin egen ort men man lär sig att hantera det också, säger han.

– Vi har väldigt bra kamratanda på stationen. Det är viktigt både under själva insatserna och efteråt när man har varit med om något omskakande. Då brukar vi sätta oss ned i lugn och ro för att prata om det som har hänt.

undefined
Det gäller att komma iväg snabbt när larmet går och Linus Jansson ser därför till att ha koll på utrustningen.

Innan år 2024 är slut ska brandstationen i Söderfors vara klar, men risken finns att den tidsplanen förskjuts. Byggkostnaden är beräknad till 25 miljoner kronor och Gimos nya station är modell för Söderfors dito. Dessutom är fler nya stationer på gång i länet. I augusti invigs Almunges och även Knutby samt Skärplinge ska få nya stationer. En som däremot inte kommer att arbeta längre på Skärplinges nya station, också beräknad att kosta 25 miljoner kronor, är Karl-Ragne Andersson. Han tackades nyligen av efter 54 år och 2 månader som deltidsbrandman.

– Det har funkat bra att vara brandman hela tiden tills jag fick covid faktiskt. Efter det blir jag lätt andfådd och då är det bäst att sluta, säger Karl-Ragne Andersson, 72.

undefined
Per-Ragne Andersson från Skärpline, med barnbarnet Melvin, slutar som brandman efter 54 år och 2 månader. "Jag började som 17-åring med att tvätta slangar, se och lära, innan jag sen fick bli riktig brandman ett år senare."

Vad minns du mest från de här åren?

– Ett jättebra kompisgäng. Men det har också varit många viktiga livräddanade insatser under årens lopp. Jag minns bland annat hur jag fick loss en kvinna som satt helt fast med benen i den kvaddade bilen efter en allvarlig trafikolycka. Dessutom kunde jag utan rökskydd få ut en liten jänta som gömt sig i köket när hela bostaden var rökfylld, säger han.

Fysiskt krävande tester

Att arbeta som brandman vid deltidsstationer innebär att vid sidan av ordinarie arbete hjälpa till vid räddningsinsatser i samhället där man bor eller arbetar. Brandmännen har beredskap, hemma eller på jobbet, ungefär var fjärde vecka. Under beredskapstiden ska brandmännen kunna tjänstgöra inom cirka 6–7 minuter från det att larmet går. För att få arbeta som deltidsbrandman ska sökande göra ett antal tester. En del av dem är fysiskt krävande. 

Fakta: Uppsala brandförsvar

Karta: Skolgatan 2
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!