När skolan är slut finns spåren av långvarig mobbning kvar i många fall. Det är den bild som Karin Hellfeldt fått fram i sin forskning.
– Många som jag har pratat med säger att mobbningen har präglat dem.
Vanligt förekommande bland de som har varit utsatta under skoltiden är att de ha svårt med sin självbild, känner sig otrygga, odugliga och är rädda för att bli bortstötta.
Känslan av och tanken på att inte vara en fullgod människa, det som de blivit stämplade som under skoltiden, har etsat sig fast.
– En hel del drabbade får även psykosomatiska besvär som magproblem, sömnproblem och huvudvärk.
Även på kort sikt har mobbningen stor negativ inverkan. Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket med uppgift att arbeta mot kränkande behandling, säger till UNT att skolan ska ge alla elever likvärdiga möjlig-heter att lära och utvecklas. En utsatt person som bär på en stor oro och ångest, som inte vågar och vill gå till skolan, får inte samma chans att ta till sig kunskaper som andra elever, som inte drabbas.
– Risken finns att man tappar mycket i skolan och inte klarar godkända betyg på grund av att man är utsatt, säger Hugo Wester.
Karin Hellfeldt förvånas över hur grov mobbningen kan vara och värjer sig mot ordet, som hon tycker signalerar ”det har alltid funnits” och något som trubbats av i en skolkontext.
Hon använder ord som verbala hot, fysiskt våld, förtal och övergrepp för att beskriva det som mobbning i sin allvarligaste form kan innebära för den utsatte.
Går det att stoppa mobbningen?
– Ja, jag tror det. De skolor jag har besökt har angett att alltifrån 1–2 procent upp till 15 procent av eleverna har varit mobbade. Mycket handlar om attityder och strukturer. Det går inte med en eldsjäl, alla på skolan måste ha en samsyn kring vad som är rätt och fel. Om skolan inte har tydliga gränser, inte säger ifrån, inte följer upp, utan vänder ryggen till, har den indirekt sagt grönt ljus till kränkningar.
Karin Hellfeldt tror att en framgångsfaktor för att stävjamobbning är att jobba aktivt med frågan, med värdegrund, rutiner och regler. Men också med att bredda bilden och förstå att, om eleverna ska få bra resultat, bra meritvärden – som är viktigt för rekrytering och rykte – så krävs trygga och välmående elever. Det målet måste vara minst lika viktigt som ett visst meritpoäng.