Många känner nog hopplöshet, att det handlar om att vänja sig vid att det kan hända terrordåd när och var som helst snarare än att dåden kommer att upphöra. Vad känner du?
– Klart man blir nedstämd. Men man ska vara medveten om att IS är på tillbakagång. Mellan 2014-2015 växte IS kraftigt, men nu minskar antalet konflikter som de är involverade i. IS hade en enorm dragningskraft när man höll på att lyckas med skapandet av ett kalifat, ett gudsrike på jorden. Men eftersom det projektet nu fallit ihop så minskar den ideologiska lockelsen, säger Isak Svensson, professor vid freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet och som leder ett internationellt projekt om hur jihadistrelaterade konflikter ska lösas med fredliga medel.
Så om säg 10 år har vi inte alls lika många terrordåd, eller?
– Det är såklart omöjligt att säga. Även om kalifatet klappat ihop har ju människor blivit rekryterade och inspirerade, så under flera år kommer vi säkert att se attentat. Men jag tror det klingar av på sikt.
Andelen jihadistiska konflikter har ökat kraftigt de senaste 40 åren. Varför?
– Vilken typ av ideologiska konflikter som finns en viss tid beror mycket på var pengarna och vapnen finns. Under till exempel kalla kriget fick vänsterideologierna stöd av Sovjetunionen. Nu när oljepriset gått upp finns resurser för radikal jihadism. Sedan verkar det också som att jihadistiska konflikter är svårare att lösa. Till det finns flera förklaringar, en är att religion är mer dogmatisk och mindre kompromissvillig. En annan att jihadistkonflikterna har en internationell bas, som gör att de får förstärkning från andra länder och därmed inte tröttas ut lika lätt.
Dåden görs i islams namn, men hur religiösa är motiven?
– Det finns religiösa krav och mål, men de är sällan de enda eller ens de främsta målen. Det religiösa kan vara viktigt för vissa, för andra handlar det mer om exempelvis äventyrslystnad, ekonomisk ersättning eller marginalisering.
Vad vill IS egentligen med dåd som det i Barcelona?
– IS är ju inte organiserade uppifrån, utan har utvecklats mer mot en slags franschise-terror; enskilda personer blir inspirerade och agerar på egen hand. Om det senaste dådet var beordrat av någon eller helt planerat av enskilda individer vet vi inte. Vad var och en vill uppnå kan man bara spekulera i, men ett mål är förmodligen att främja polarisering i samhället och därmed underlätta rekrytering.
Hur ska öppna demokratiska samhällen agera mot terrorgrupper?
– Vi ska bemöta dem med så effektiva polisiära metoder som möjligt. Och försöka fundera över hur man kan lösa själva grundkonflikterna som många jihadistkonflikter grott ur. Generellt har konflikterna från början inte varit knutna till religion. Om vi tar exempelvis Irak, Syrien och Nigeria så handlar konfliktlösning främst om att skapa säkerhet och inflytande för marginaliserade grupper.