Spår efter ny människoart
Ett forskarlag lett av gästprofessorn i Uppsala, Svante Pääbo, har funnit spår efter en helt ny människoliknande art i en grotta i södra Sibirien.
This undated photo provided by the journal Nature shows Denisova cave in Altai Mountains of southern Siberia. Scientists have decoded DNA from a human ancestor that lived in Siberia 30,000 to 50,000 years ago _ possibly a new member of the human family tree. (AP Photo/Nature, Johannes Krause)
Foto: Johannes Krause
Den nya arten är olik såväl homo sapiens som neandertalmänniskan, men har existerat samtidigt som dessa.
Genom analys av en del av ett fingerben har hela DNA-spiralens uppbyggnad i cellens energiverk, mitokondrien, kunnat kartläggas.
Benet från den nya hominiden är omkring 40 000 år gammalt, och klimatet i området är gynnsamt för bevarande av DNA. I varmt och fuktigt klimat förstörs DNA betydligt snabbare.
Människans evolutionshistoria skrivs om genom det nya fyndet. Länge trodde man att det för 40 000 år sedan fanns bara två existerande förmänniskoformer, neandertalmänniskan som dog ut, och det som senare utvecklades till dagens moderna människa.
2003 fick historien skrivas om en första gång då den så kallade hobbitmänniskan påträffades på en ö i Indonesien. Det var en människoliknande men liten förmänniskoform, och skelettfyndet var 13 000 år gammalt. Det fanns inget DNA bevarat i benfynden.
Det nya fyndet, Denisova-hominiden kallad efter området med grottan där benbiten hittades, presenteras i en artikel i det nya numret av den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature, och betecknas som anmärkningsvärt i en kommenterande artikel. Det anmärkningsvärda ligger inte bara i att människosläktets tidigaste historia förändras, utan också i att den här förmänniskoformen kunnat kartläggas via genetiska analyser, inte bara genom studier av skelettdelar.
Svante Pääbo, gästprofessor vid Uppsala universitet och professor i evolutionär genetik vid Max Planck-institutet, har lett forskarlaget som gjort analyserna av benet från grottan i Denisova. Hans kollega vid Rudbecklaboratoriet, professor Ulf Gyllensten, kommenterade det nya fyndet:
- Jag har inte läst artikeln ännu, men av det jag hört refereras kan jag säga att det låter väldigt intressant. Redan när hobbitmänniskan hittades skrevs evolutionshistorien om, och med det här fyndet öppnas nya fantasieggande perspektiv som ger en bild av en mångfacetterad, ännu mera spännande evolution.
Ulf Gyllensten poängterar också att det faktum att en komplett DNA-sekvens bevarats och kunnat analyseras kan ge också andra möjligheter för forskarna:
- Det går att fortsätta ställa frågor till materialet. Med avancerade gentekniska metoder kan andra saker indikeras hos individen benbiten kommer i från, som utseende till exempel.
- Kanske arkeologerna kan hitta flera benrester i grottan också, när de nu har mera information om vad de letar efter.
Så jobbar vi med nyheter