Snusare i riskzonen för cancer
Svenskt snus är cancerframkallande och ökar risken för död i hjärt-kärlsjukdom. Detta enligt Statens folkhälsoinstitut som grundar sin slutsats på en genomgång av senare års forskning från Karolinska institutet.
Den slutsatsen drar forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm, som med stöd av Folkhälsoinstitutet granskat senare års samlade forskning kring hälsoeffekter av snusning.
— Även om allt talar för att snusning är mindre farligt än rökning är det definitivt inte ofarligt att snusa, säger professor Göran Pershagen vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.
Snus höjer blodtryck och puls
Det är känt att snus innehåller flera ämnen, bland annat så kallade tobaksspecifika nitrosaminer, som kan framkalla flera cancerformer hos försöksdjur. Men frågan om samma sak kan hända människor som snusar har varit omtvistad. En del studier har pekat på en ökad cancerrisk, andra inte.
Sedan forskarna gjort en samlad bedömning av dessa studier drar de dock slutsatsen att snus verkligen är cancerframkallande. Allra starkast har de funnit att beläggen är för att snusning ökar risken för cancer i bukspottkörteln och förmodligen också munhålecancer.
— Men det innebär lågt ifrån att vi kan frikänna snus som en riskfaktor även för andra cancerformer, säger Göran Pershagen.
Högt blodtryck är en av de allra viktigaste riskfaktorerna för hjärtinfarkt. Snus höjer blodtrycket, i vart fall på kort sikt, och ökar också pulsen.
Men forskarna finner ändå inga säkra bevis för att snusare oftare än tobaksfria svenskar skulle insjukna i hjärtinfarkt. Däremot löper snusare ökad risk att dö när de drabbas av hjärtinfarkt.
— Detta stämmer väl överens med experiment på djur, som visar att nikotin kan framkalla störningar i hjärtrytmen och öka storleken på hjärtinfarkter, säger Göran Pershagen.
Flera studier har också pekat på andra negativa hälsoeffekter av snusning. Dit hör till exempel att snusare oftare än andra insjuknar i diabetes och att snusning under graviditeten ökar risken för att barnet ska födas flera veckor tidigare än normalt.
— Här är dock underlaget inte tillräckligt för att dra säkra slutsatser, säger Göran Pershagen.
Skador i munhålan
Den allra vanligaste negativa hälsoeffekten av snusning är skador i munhålan på den plats där prillan brukar vara placerad. Om skadan i slemhinnan gått så lång att tandhalsen frilagts, vilket är vanligt, kommer den inte att kunna läka ut av sig själv.
Den nya granskningen är den första som gjorts kring hälsoeffekter av svenskt snus. Slutsatserna ligger väl i linje med ett par tidigare undersökningar av snus överhuvudtaget som gjorts av det internationella cancerforskningsorganet IARC.
Granskningen av det svenska snusets hälsoeffekter kan inte besvara frågan om hur många cancerfall och dödliga hjärtinfarkter som skulle kunna undvikas om alla snusare övergick till ett tobaksfritt liv.
— Vi har ett otillräckligt underlag för att kunna göra en sådan kvantitativ bedömning, säger Göran Pershagen.
I Sverige har andelen snusare i befolkningen ökat kraftigt under det senaste årtiondena. I dag beräknas drygt 20 procent av männen och tre procent av kvinnorna snusa varje dag.
— Eftersom snusning är så vanlig har Sverige både unika möjligheter och ett stort ansvar för att forska vidare kring snusets hälsorisker, säger Göran Pershagen.
Så jobbar vi med nyheter