71 dömda har fått vistelseförbud efter lagskärpning

En ny lag förbjuder gängkriminella att befinna sig i vissa områden. Regeringen utreder om även personer som inte är dömda ska kunna få vistelseförbud.

Hög risk för återfall i brott är en viktig faktor vid beslut om vistelseförbud. Det uppger Emma Ekstrand, enhetschef vid Kriminalvården.

Hög risk för återfall i brott är en viktig faktor vid beslut om vistelseförbud. Det uppger Emma Ekstrand, enhetschef vid Kriminalvården.

Foto: Kriminalvården

Sverige2022-07-21 05:00

Personer som är straffade för brott kan i vissa fall förbjudas att vara i ett avgränsat område eller vid en särskild adress. Det kan handla om en hustrumisshandlare som inte får åka hem till brottsoffret eller en MC-klubbmedlem som inte tillåts besöka klubblokalen. En fotboja larmar ifall förbudet överträds.

Vistelseförbud är en del av regeringens program mot gängkriminalitet. 2021 skärptes lagen och Kriminalvården fick då större möjligheter att ange var dömda personer ska vistas.

Men än så länge har inte särskilt många drabbats. Mellan januari 2021 och februari 2022 har Kriminalvården beslutat om vistelseförbud för 71 individer. Hur många av dem som är gängkriminella har inte gått att få fram.

Siffran på 71 vistelseförbud kan jämföras med att det enligt en forskningsrapport fanns cirka 13 000 organiserade kriminella i Sverige 2018. De två senaste åren har polisen dessutom forcerat krypterade chattar vilket medfört att hundratals livsstilskriminella dömts till långa fängelsestraff. Om dessa ska få vistelseförbud blir aktuellt först inför frigivningen.

Enligt Emma Ekstrand, enhetschef inom Kriminalvården, är det osäkert hur många gängkriminella som kommer att få vistelseförbud.

– Vi räknar med att det nästa år kan handla om ett 50–tal personer men det är bara en prognos. Det kommer säkert vara en hel del av dem som har risk för återfall i brott eftersom de är kopplade till gäng med geografisk förankring och där risken för återfall minskar om klienten har en föreskrift om att inte vistas i området, säger Emma Ekstrand.

Eftersom vistelseförbud är en så ingripande åtgärd måste Kriminalvården väga in en rad uppgifter inför beslutet. Det handlar bland annat om vilka brott personen begått och vilken skada hen kan orsaka i lokalsamhället.

– En viktig faktor är risken för återfall i brott, uppger Emma Ekstrand.

Finns det inte risk att återanpassningen till samhället försvåras om personen inte får vara i ett område där han eller hon kanske har kontakter bland arbetsgivare?

– Det är en svår avvägning. Vi undersöker till exempel om det finns bra förebilder i bostadsområdet som kan stötta personen. Blir det frågan om vistelseförbud kan man sätta in insatser, exempelvis arbetsförmedling, på den plats personen flyttar till, säger Emma Ekstrand.

Regeringen har föreslagit att vistelseförbud ska kunna komma ifråga även för personer som inte dömts för brott. Det kan vara individer som ingår i gäng eller säljer narkotika. En utredning pågår av hur en sådan lagstiftning kan utformas.  

Vistelseförbud

Om en person bryter mot vistelseförbudet slår fotbojan larm. Det hanteras olika beroende på situationen. Vid akut fara kan personen gripas av polisen. 

Ett brott mot vistelseförbudet registreras som misskötsamhet och hanteras av frivården. En sanktion för någon med skyddstillsyn kan bli fängelse. Är personen villkorligt frigiven från ett fängelsestraff kan åtgärden även i det fallet bli att personen tvingas sitta i fängelse.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!