Om en person som inte är medborgare i Sverige döms till minst ett års fängelse kan det bli frågan om utvisning. Det innebär att till exempel misshandel, kvinnofridskränkning och stöld inte medför utvisning om gärningsmannen döms till kortare straff än ett års fängelse.
Det här är en av de frågor som ska ses över i en utredning. Enligt direktiven är det uttalade målet att fler gärningsmän utan svenskt medborgarskap ska tvingas lämna landet.
Regeringen skriver att utredningen, som tillsattes i våras, ska lämna förslag till skärpta utvisningsregler.
Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna, stöder inriktningen.
– Visserligen kan det bli utvisning vid fängelsestraff över ett år men ofta bara i teorin. Det finns en rad undantag, till exempel gärningsmannens anknytning till Sverige. Det innebär att även de som fällts för mycket allvarliga brott i vissa fall tillåts stanna i landet, säger Johan Forssell.
Han pekar på ett aktuellt rättsfall där en man dömdes till tolv års fängelse för ett hundratal våldtäkter mot ett tioårigt barn. Tingsrätten beslutade om utvisning men det upphävdes av hovrätten. Motiveringen var att gärningsmannen bott i Sverige i 22 år och dessutom har familj och arbete här.
Nyligen vände sig Riksåklagaren, RÅ, till Högsta domstolen med krav att den våldtäktsdömde mannen ska utvisas på livstid. Samtidigt begär RÅ en vägledande dom i utvisningsärenden där utländska medborgare med stark anknytning till Sverige begått mycket allvarliga brott.
De senaste 25 åren har lagen ändrats så att det blivit svårare att utvisa brottslingar. Men nu blåser andra vindar. Regeringen motiverar det med att brottsligheten blivit grövre.
I utvisningsutredningen, där direktiven alltså pekar i skärpande riktning, ska rad frågor ses över, bland annat:
* Om påföljden måste uppnå ett års fängelse för att utvisning ska bli möjlig.
* Hur stark anknytning till Sverige den brottsdömde ska ha för att undgå utvisning.
* Om det ska bli lättare att återkalla uppehållstillstånd för brottslingar.
En känslig fråga är hur barn drabbas om en förälder utvisas.
– Det är orimligt att barn ska straffas vid en utvisning. Det är sådant som utredningen måste ta i beaktande, tycker Johanna Öfverbeck som är rättspolitisk talesperson för Miljöpartiet.
Johan Forssell (M) menar att barnets intresse ska ställas mot brottsoffrets i utvisningsärenden. Hans grundhållning är att brottsoffrets perspektiv bör ges ökat utrymme och att den dömdes anknytning till Sverige ska spela mindre roll än i dag. Han tycker dessutom att sex månaders fängelse ofta bör räcka för utvisning.
Johanna Öfverbeck säger att Miljöpartiet står bakom utredningsdirektiven men varnar för ensidiga krav på fler utvisningar.
– Det är en komplex fråga där brottets allvar måste vägas mot bland annat personens livssituation och anknytning till Sverige.
Under 2000-talet har antalet utvisningar varierat kraftigt. 2004 inträffade en topp med 1 047 utvisningdomar medan det fjol blev 632 stycken.
Det brott som antalsmässigt leder till flest fall av utvisning handlar om stölder. Ser man till den brottskategori där störst andel medför utvisningsbeslut toppas listan av narkotikasmuggling.
Utredningen av utvisningsreglerna är en del av överenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.