"Ingen tidigare regering har levererat så mycket inom det rättspolitiska området på så kort tid". Det säger justitieutskottets ordförande Fredrik Lundh Sammeli (S).
Ett av polisens mesta effektiva sätt att komma åt kriminella är att ta sig in i deras mobiler. En genombrott skedde i fjol då fransk polis lyckades knäcka krypteringen i så kallade Encrochat-telefoner.
Svensk polis fick ta del av informationen vilket medfört att ett 70-tal ledande kriminella i Sverige nu sitter gripna, misstänkta bland annat för flera mord.
För ett år sedan kom en ny lag som utökar polisens möjligheter att komma åt krypterad information på det här sättet. Numera har polisen rätt att till exempel installera mjukvara som aktiverar mikrofonen eller kameran i en mobil och kan på så sätt hämta in krypterat tal, rörliga bilder med mera.
Sedan lagen trädde i kraft 1 april 2020 har landets tingsrätter fått in 423 ärenden där polisen begärt att i hemlighet få ta sig in i kriminellas datorer och mobiler. Den nya lagen är en del av det 34–punktsprogram mot gängkriminalitet som regeringen klubbat. Här är några andra delar i åtgärdsprogrammet:
* Med användning av fotboja ska dömda förbjudas att vistas på vissa platser, till exempel där det sker narkotikahandel eller vid tillhåll för kända kriminella. Den nya regeln väntas träda i kraft i maj 2021.
* Skärpta straff föreslås för gängrelaterad kriminalitet och för personer som rekryterar unga för att begå brott. Utredningen ska vara klar i juni 2021.
* Det ska bli enklare att beslagta pengar, klockor, bilar och andra vinster från kriminalitet. I dag krävs i allmänhet att brottet som vinsten härrör från ger minst ett års fängelse. Den regeln ska luckras upp. Utredningen redovisas i december 2021.
* Ungdomsrabatten, som förkortar fängelsestraffen för 18-20-åringar, ska avskaffas. Lagändringen väntas träda i kraft i januari 2022.
Annat på gång är bland annat hårdare utvisningsregler vid brott och förslag om anonyma vittnen i domstolar för att bryta tystnadskulturen.
Enligt regeringen ska merparten av 34-punktsprogrammet redovisas eller träda i kraft innan utgången av 2021. Parallellt pågår en utökning av antalet polisanställda, från 30 000 till 40 000 personer.
– Rekryteringen av 10 000 fler polisanställda har kommit halvvägs. Det är en otroligt viktig del för att komma åt gängkriminaliteten, säger justitieutskottets ordförande Fredrik Lundh Sammeli (S).
Varför har inte de här satsningarna kommit tidigare?
– Vi har jobbat med frågorna sedan vi tillträdde 2014 och levererat omfattande straffskärpningar och resursförstärkningar. I och med att skjutningarna ökat sedan 2010 har det blivit än mer angeläget att se över lagarna och ta ett samlat grepp, svarar Fredrik Lundh Sammeli.
Varför tar det så lång tid att ändra lagarna?
– En ny lag måste hålla i alla instanser, därför är det viktigt att alla berörda får tycka till. I riksdagen ska sedan oppositionen få tid att mejsla fram motförslag.
Vissa frågor som nu utreds har redan utretts flera gånger de senaste decennierna. Varför gör man så?
– Vartefter brottsligheten förändras och hittar nya vägar måste lagstiftningen också förändras. Därför återkommer frågor kontinuerligt, säger Fredrik Lundh Sammeli.
Vilka åtgärder planerar ni utöver 34-punktsprogrammet?
– Nyrekryteringen till gängen måste brytas. Det kräver att de inblandade myndigheterna samarbetar mer, att skolan blir mer jämlik och att socialtjänsten får mer muskler för tidiga insatser, vilket också är på gång.
Enligt Fredrik Lundh Sammeli har ingen tidigare regering levererat så mycket inom det rättspolitiska området på så kort tid. Men satsningen möter kritik från oppositionen.
– 34-punktsprogrammet är för klent. Det är en skjutning per dag, det är en helt exceptionell situation, säger Johan Forssell (M), rättspolitisk talesperson för Moderaterna.
"Regeringens program mot gängbrott är som mellanmjölk, alldeles för klent", säger Johan Forssell (M), rättspolitisk talesperson för Moderaterna.
Han efterlyser bland annat dubbla straff vid gängrelaterade brott och ökade möjligheter att döma 16-17-åringar till fängelse.
– Vi vill även att polisen får rätt att visitera människor inom geografiskt avgränsade zoner vid misstanke om till exempel vapenbrott. Vad gäller telefonsavlyssning krävs i dag brottsmisstankar för att det ska få sättas in, men det borde räcka med att någon tillhör ett gäng, anser Johan Forssell.
Finns inte risken att sådana här åtgärder hotar rättssäkerhet och personlig integritet?
– Flera av de här förslagen är genomförda i övriga Norden. Kan de så kan vi.