Startsidan på Encrochat-mobiler.
Sedan fransk polis i fjol forcerade den krypterade telefonitjänsten Encrochat har en rad kriminella i Sverige åtalats för grova narkotikabrott. Vågen av rättsprocesser är nu inne i ett skede där mängder av Encrochat-relaterade domar avkunnas i tingsrätter och hovrätter.
Ett exempel gäller en 34-åring från Helsingborg som hanterat 2,3 kilo heroin. I juni dömdes han av hovrätten i Skåne till fem års fängelse för grovt narkotikabrott. I och med regeln om frigivning efter två tredjedelar av avtjänat straff kan han vara på fri fot om drygt tre år. Många av de som döms för narkotikabrott i Encrochat-mål är livsstilskriminella och att en del av dem kommer att återuppta sin brottsliga bana när de suttit av straffet är ingen vild gissning.
Narkotikapoliser i Uppsala som UNT intervjuat är mycket kritiska till att de fängelsedomar som döms ut idag är betydligt kortare jämfört med för tio år sedan. Orsaken till de sänkta påföljderna är en dom från Högsta Domstolen, HD.
Till höger ett cannabisparti som ingår i en narkotikautredning med kopplingar till Uppsala.
Innan HD-domen avgjordes straffet av främst två faktorer: mängden narkotika och preparatets farlighet. Men 2011 fastställde HD att även andra omständigheter ska vägas in, till exempel om den åtalade själv missbrukar, om personen varit organisatör eller enbart transportör etc. HD tog upp ett mål som gällde den syntetiska drogen mefedron. Två personer hade köpt in två kilo mefedron och beställt men inte mottagit ytterligare tio kilo. I hovrätten dömdes de till 14 års fängelse vardera men HD sänkte till fyra år.
Efter den prejudicerande domen för tio år sedan har HD fortsatt att minska straffen för grova narkotikabrott i enlighet med den rättsordning som då fastställdes. Ett exempel gäller en person som gavs sju års fängelse av hovrätten men som fick ett år av HD. I en annan HD-dom sänktes fängelsestraffet från 14 till sju år. Det är den här typen av vägledande domar som nu sätter avtryck i Encrochat-målen som många gånger omfattar hundratals kilo narkotika.
Lennart Karlsson är ordförande i Svenska Narkotikapolisföreningen.
– Vi är kritiska till de signalvärden som HD-domen gett. Den som hanterar stora mängder narkotika riskerar numera lägre straff och vi befarar att det ökat insmugglingen till Sverige. Det säger Lennart Karlsson, ordförande för Svenska Narkotikapolisföreningen.
Han tycker att det tidigare sättet att döma gav större förutsägbarhet, i och med att påföljden sattes i förhållande till hur stora mängder personerna hanterat, oavsett deras roll.
– Det är ofta svårt att avgöra om en person varit säljare, organisatör eller liknande, menar Lennart Karlsson.
Ett parti cannabis som låg dolt bland träbriketter. Beslaget kunde göras efter uppgifter från Enrochat-telefoner.
Kan det inte öka personens möjlighet att återkomma till samhället om fängelsestraffet inte blir så långt?
– Om de här personerna vill sluta med brott när de friges är svårt att svara på. Men vi vet att långa fängelsestraff är avskräckande, dessutom kan de inte sälja narkotika så länge de är frihetsberövade, kommenterar Lennart Karlsson.
Hur är narkotikasituationen i Sverige?
– Priserna går ner och polisen och tullen gör större beslag än tidigare. Det tyder på att mängden narkotika i landet ökar.
Vad har domarna till följd av Encrochat betytt för tillgången på narkotika?
– Många av topparna som sysslar med narkotika har åkt fast. Men så länge efterfrågan på narkotika är så stor som idag kommer det att finnas mycket droger på marknaden, säger Lennart Karlsson.