Kris för svensk kötthandel
Allt fler konsumenter väljer det billiga importköttet och produktionen av svenskt nöt- och griskött minskar nu drastiskt. I dagsläget är nästan hälften av det nötkott som konsumeras importerat. För att klara det pressade läge har köttbranschen inlett en kostnadsjakt.
Bara under de senaste månaderna har situationen för svensk köttproduktion förvärrats dramatiskt enligt Åke Rutegård, vd för kött- och charkföretagen. Allt fler väljer billigt importerat kött vilket pressar avräkningspriserna till de svenska bönder som därmed får minskad lönsamhet.
— Jag är mycket bekymrad eftersom vi hela tiden tappar djurproducenter. Det gäller både nöt och gris. På sikt kan det hota sysselsättning inom branschen.
Svenskt kött kan försvinna
I framtiden är det heller inte säkert att svenskt kött alltid blir en självklarhet i livsmedelsbutikerna.
- Faller produktionen under en viss nivå kan det bli svårt att klara kontinuiteten, och detta får då direkt konsekvenser i butikerna.
I dagsläget är 43 procent av det nötkött som konsumeras i Sverige importerat. Motsvarande siffra för griskött är 20 procent. Allt fler konsumenter köper också importerade kött- och charkvaror på grund av det lägre priset.
En undersökning i Stockholm förra året visar att trots att merparten av konsumenterna hade attityden att priset är oviktigt och att de vill köpa så svenskt valde två tredjedelar ändå det billigare importköttet.
Pressa kostnader
- Det stora problemet är att de svenska bönderna inte får ut vad det kostar att producera. Det beror inte minst på vårt geografiska läge men också på de svenska djurskyddsreglerna. Slakterierna pressas av kostnader och kan inte betala bönderna mer.
Om ett par veckor träffar företrädare för köttbranschen Livsmedelsverket, Statens Veterinärmediska Anstalt, Jordbruksverket och Svenska Djurhälsovården för att diskutera hur kostnaderna kan pressas för livsmedels- och djurskyddstillsynen.
— Branschen behöver myndigheternas stöd nu och det är mycket glädjande att bland annat Livsmedelsverket ställer sig positivt till att diskutera hur köttbesiktningen vid slakterierna kan effektiviseras tack vare de nya EU-reglerna som börjar gälla 2006. I dag fokuserar man på fel saker.
Bullergräns
Köttbesiktningen kostar för närvarande slakterierna årligen 120 miljoner kronor.
Åke Rutegård är kritisk till Djurskyddsmyndighetens krav på en bullergräns i svenska slakterier. Från 2006 får bullernivå vara högst 65 decibel. Kostnaden för branschen beräknas bli 100 miljoner kronor om de 25 största slakterierna ska byggas om.
— Även detta kommer att leda till att svensk djurproduktion konkurreras ut. Vi ifrågasätter också att Statens Veterinärmedicinska Anstalt har monopol på BSE-tester. Årligen kostar kontrollen i normalslakten slakterierna sju miljoner kronor. Konkurrerande företag kan utföra kontrollen till halva priset. Även staten skulle kunna tjäna åtskilliga miljoner på upphandling eftersom de årligen bekostar 20 000 BSE-tester som kostar 700 kronor per styck.
Köttkonsumtionen ökar närvarande något i Sverige.Men kött som ökar i konsumtion är uteslutande importerat.
Kampanj för svenskt
LRF och en rad branschorganisationer inom livsmedelssektorn drar nu i gång en 30 miljonerssatsning under fem år för att fler ska välja att köpa svenska livsmedel.
Kampanjen kallas Min mat och en av tankarna är att tona ned det svenskt präktiga och säkerhetstänkandet kring mat för att i stället punktera det läckra och trygga som ett kännetecken för svenska jordbruksvaror.
En omfattande konsumentstudie har gjorts och utifrån den ska olika konsumentgrupper bearbetas med början i höst.
Fakta: Köttkonsumtion i Sverige (kilo/person och år)
Griskött: 24 kg
Nötkött: 37 kg
Fjäderfä: 14 kg
Källa: Swedish Meats
Så jobbar vi med nyheter