Längre straff bidrar inte till att minska brottsligheten, enligt Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet.
Frågor om brott och straff står högt på dagordningen och röster höjs för hårdare tag. Regeringen planerar för skärpta påföljder, bland annat ska den straffrabatt avskaffas som gör att 18-20-åringar i nuläget får kortare fängelsedomar än äldre personer.
Enligt Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet, finns det inte stöd i forskningen för att hårdare straff skulle minska brottsligheten.
– Längre fängelsestraff kan i värsta fall få brottsligheten att öka, säger han.
En orsak är att den som varit frihetsberövad under lång tid kan få svårt att anpassa sig till samhället.
University of Toronto, som löpande bevakar 120 vetenskapliga tidskrifter, har undersökt forskningens syn på sambandet mellan kriminalitet och skärpta påföljder. Slutsatsen är densamma som lyfts fram av Henrik Tham; hårdare domar avhåller inte från brott.
Ett argument för att hålla brottslingar inlåsta är givetvis att de då inte är ute i samhället och begår brott. Men Henrik Tham betraktar argumentet som tveksamt. Enligt honom är det inte alls säkert att den som en gång dömts kommer att begå nya brott.
– Sannolikheten att en person återfaller efter en dom för allvarlig brottslighet är mellan en och fyra procent enligt en statlig utredning, säger han.
Enligt Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet, ger forskningen inte stöd åt att längre fängelsestraff skulle hämma kriminaliteten i samhället. På bilden: Utsikt inifrån ett rum i Norrtäljeanstalten.
Resonemanget går ut på att det är svårt att förutsäga vilka individer som samhället tjänar på att hålla inlåsta under lång tid och därmed är åtgärden tveksam.
En fängelseplats kostar runt en miljon kronor per år. Om det är dyrt att hålla människor inspärrade och det dessutom påstås ha tveksamma effekter, varför strävar då lagstiftarna mot längre straff?
– Det är en politisk fråga. Partierna vill ta poäng hos väljarna, menar Henrik Tham.
Bild från Gränbystaden i Uppsala i mars 2020 då polisen sköt ihjäl en person som attackerat dem med kniv.
Han anser att politiker och media skapat en alarmistisk syn på brott och målat upp en bild av Sverige i kris. Andra kriminologer som UNT tidigare intervjuat har uppgett att brottsligheten i Sverige och övriga västvärlden minskar.
– Ändå har det på senare år varit en extrem skärpning av straffen för brott relaterade till bland annat sex och våld, säger Henrik Tham.
Han ifrågasätter även regeringens mål om 10 000 fler polisanställda och menar att kostnaden för polislönerna måste ställas i relation till att pengarna kunde användas för att förbygga brott med alternativa metoder.
Fredrik Lundh Sammeli (S) är ordförande i riksdagens justitieutskott. Han vill skräpa straffen men även satsa på åtgärder som förebygger brott.
Fredrik Lundh Sammeli (S) är ordförande i riksdagens justitieutskott. Han säger att han i grunden delar Henrik Thams uppfattning.
– Längre fängelsestraff är inte lösningen på allt, men det är nödvändigt att strafflängderna reflekterar brottens allvar. Som politiker ska jag göra avvägningar mellan många olika intressen.
– Det handlar till exempel om upprättelse för brottsoffren och att allmänheten har förtroende för att brottslingar straffas på ett rimligt sätt. Längre straff och åtgärder som förebygger brott är båda viktiga ingredienser i vår politik.
Vad ska då göras för att stävja kriminaliteten? Åtgärder för lägre arbetslöshet ser Henrik Tham som avgörande.
– Personer som står utanför arbetsmarknaden löper högre risk att hamna i drogrelaterad brottslighet.
– Vill man minska kriminaliteten ska man även förändra Sveriges narkotikapolitik. Den gör att många begår brott och den håller uppe priserna. Till exempel skjutningarna är ofta relaterade till narkotikaförsäljning.
Cannabisodling i Utah i USA.
Henrik Tham tycker att Sverige bör följa utvecklingen i de länder som legaliserat cannabis för att se om det minskar vinsterna för de kriminella. Han uppger att polisen använder närmare en tiondel av sin personalstyrka för att spåra upp narkotikabrott.
– Men Sverige har målat in sig i ett hörn med sin hårda narkotikapolitik, det är en fråga som inte går att diskutera. Men titta på länder som Portugal och Norge som går en helt annan väg.
Rökrum för heroinister i Norge.
I mitten av februari presenterade Norges regering ett förslag om att avkriminalisera narkotikabruk och mindre droginnehav, något som gjordes i Portugal för 20 år sedan.
Den norska regeringen menar att drogmissbruk i första hand ska hanteras av sjukvården, inte av rättsväsendet. När reformen offentliggjordes sa kunskapsminister Guri Melby enligt SVT att drogstraffen försvårar för hjälpbehövande missbrukare och bidrar till att de stöts ut. "Vi kan inte längre basera den norska narkotikapolitiken på vad vi känner eller tror", sa Guri Melby.
Kristina Nilsson (S), är vice ordförande i riksdagens socialutskott. Hon uppger att Sveriges narkotikapolitik ska utvärderas.
Enligt Kristina Nilsson (S), vice ordförande i socialutskottet i riksdagen, ska Sveriges narkotikapolitik utvärderas. "Men mitt parti är inte för en avkriminalisering av eget bruk", säger hon.
– Men inom Socialdemokraterna diskuterar vi inte avkriminalisering av narkotikabruk. Min oro är att det skulle leda till att fler unga använder cannabis, säger hon.
– Vi följer utvecklingen i Norge och Portugal men det är svårt att jämföra olika länder eftersom förutsättningarna skiljer sig åt vad gäller konsumtionsmönster av alkohol och narkotika.
Kristina Nilsson vill i första hand satsa mer på förebyggande åtgärder och resurser åt missbruksvården.