Att jobba och ta ut sjukpenning samtidigt är ett vanligt sätt att fuska.
Det är en junidag i Uppsala 2020. En man sitter på sin balkong och hör hur grannarna diskuterar högljutt. Han uppfattar att de säger att de tjänar 70 000 kronor i månaden på bidragsfusk.
Han bandar samtalet och tipsar polisen. Inspelningen ingår i bevisningen i en Uppsalabaserad fuskhärva med personlig assistans. Två av grannarna som bandades dömdes i fjol till fängelse för att ha lurat till sig 10 miljoner kronor och fallet är nu uppe i hovrätten.
Det här är ett av många ärenden där personer satt i system att begå brott mot välfärdssystemet. Det handlar om allt från småfiffel med vab till bidragsfusk i stor skala. Fuskarna kapar åt sig runt 15 miljarder om året, en summa som skulle räcka för att nästan fördubbla antalet poliser i Sverige.
Gång på gång har utredningar konstaterat att välfärdssystemet läcker som ett såll. Ändå har få åtgärder satts in. Nu är dock satsningar på väg på bred front. Ett exempel är Utbetalningsmyndigheten som inrättades 2024 med uppdraget att spåra upp myglarna.
Ett vanligt fusk är att ta ut sjukpenning samtidigt som man jobbar. Utbetalningsmyndigheten har börjat samköra register över vilka som tar ut lön och sjukpenning samtidigt, något som tidigare varit förbjudet på grund av sekretess. Nyligen hittades drygt 200 ärenden där personer misstänks ha fuskat med sjukpenningen på det här sättet.
Försäkringskassan beräknar att det här fusket kostat cirka 900 miljoner kronor om året men att bara 8 procent av fallen upptäckts.
– Vi har goda förhoppningar om att det kommer att bli svårare att begå bidragsbrott genom att arbeta och samtidigt ha sjukpenning, säger Gabriella Bremberg vid Utbetalningsmyndigheten.
Försäkringskassan betalar årligen ut ungefär 250 miljarder kronor i bidrag och ersättningar. För att identifiera vilka som fuskar har myndigheten gått igenom de felaktiga utbetalningar som man upptäckt. Det visade sig att en grupp på 8 procent av individerna stod för 80 procent av felaktigheterna. Bland dem som ertappats med fusk var utrikesfödda och låginkomsttagare överrepresenterade.
En av dem som nu kraftsamlar mot välfärdsbrotten är Sveriges kommuner och regioner, SKR. Christina Kiernan är sedan 2022 SKR:s samordnare mot välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan.
Christina Kiernan är samordnare mot välfärdskriminalitet på SKR, Sveriges kommuner och regioner.
– Vår uppgift på SKR är att stötta kommuner och regioner med hur de kan identifiera sårbarheter i verksamheter för att förhindra att personer kan lura till sig skattepengar.
Tidöpartierna ser satsningarna mot välfärdsfusket som ett sätt att få bukt med gängkriminaliteten.
– I kommuner är det särskilt viktigt att ha ett arbete mot det här. Kommuner gör ju så många saker. Man ger bidrag, bygglov, alkoholtillstånd, upphandlar tjänster och överallt i dessa verksamheter finns de här kriminella entreprenörerna. De har företagskoncerner som egentligen inte finns, som bara gör upphandlingar, tar betalt, men sen utför de inte jobben, säger Christina Kiernan.
Försäkringskassan står för merparten av utbetalningarna i välfärdssystemet. I fjol handlade det om 250 miljarder kronor, 15 gånger Uppsala kommuns budget.
Enligt Christina Kiernan är Uppsala en av de kommuner som har tagit tag i frågan och har ett strukturerat arbete mot välfärdsbrottslighet. Men det finns en sårbarhet bland annat att släktingar till kriminella försöker få anställning på myndigheter och därmed blir gängens möjliggörare på insidan.
– Det är viktigt när man anställer människor i kommuner och regioner att man gör gedigna rekryteringar, bedömer om tjänster är särskilt skyddsvärda och genomför bakgrundskontroller. Beroende på hur en kommuns lägesbild och brottslighet ser ut kan man behöva tänka på kopplingar till kriminella nätverk och familjer.
Ett återkommande problem för att komma åt bidragsmygel har varit sekretess mellan myndigheterna. Till exempel har två olika avdelningar på Skatteverket kunnat utreda en och samma fuskare, men på grund av sekretess gjort det ovetandes om varandra.
Det finns en stor enighet om att myglarna gynnas av sekretessen. I en statlig utredning svarade 85 procent av 464 tillfrågade myndigheter att sekretessen utgjorde ett hinder när det gällde att förhindra fusk och annan brottslighet.
Jale Poljarevius, underrättelsechef vid polisens Region Mitt, har länge eftersökt mindre sekretess för att kunna samverka mot den organiserade brottsligheten.
– Den grovt organiserade brottsligheten använder sekretessen för att kunna fortsätta begå brott, säger Jale Poljarevius, underrättelsechef vid polisens Region Mitt.
I april kommer en ny lag som tvingar myndigheterna att lämna ifrån sig uppgifter som behövs för att bekämpa brott till polisen och andra brottsbekämpande aktörer. Regeringen hoppas att lagen ska slå hårt, inte minst mot de gängkriminella.