Högsta domstolen ska ta ställning till om fallet med den friade krögaren är så principiellt viktigt att det ska tas upp för en ny bedömning. Målet gäller lagen om människoexploatering.
Skuggsamhället
En krögare i Norrköping dömdes av tingsrätten till fängelse i åtta månader för att ha utnyttjat anställda. En av dem, en man från Bangladesh som vi kan kalla Hassan, arbetade mellan elva och tolv timmar per dag, sex till sju dagar i veckan. Hassan fick ingen lön utan hans ersättning bestod av mat och husrum som enligt rätten motsvarade ett värde av 19 kronor i timmen.
Men hovrätten upphävde tingsrättsdomen och fastställde att inget olagligt hade hänt. Målet har drivits av Eva Wintzell, kammaråklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Hon är kritisk till att krögaren slapp straff.
– Om den aktuella hovrättsdomen blir praxis blir det svårt att få fällande domar i sådana här fall, konstaterar hon.
Bakgrunden är att Hassan följt med sin fru till Sverige när hon skulle plugga på ett universitet. Han erbjöds jobb på restaurangen för 100 kronor i timmen och fick bo på golvet med sin fru och andra anställda i en lägenhet som ägdes av krögaren. När Hassan krävde betalt ska krögaren, som är en landsman till Hassan, ha framfört dödshot och även sagt att hans anhöriga i hemlandet kunde drabbas.
Krögaren åtalades för människoexploatering. Det är ett lagrum som tillkom 2018 för att förhindra bland annat att anställda blir utnyttjade, i synnerhet utsatta personer från andra länder. I tingsrättsdomen, som är den första i sitt slag gällande människoexploatering, fastställdes att krögaren hade lurat i Hassan att han skulle få lön. Dessutom hade han blivit utnyttjad genom att arbeta under orimliga villkor.
Men i högre instans revs alltså domen upp. Visserligen hade Hassan arbetat under uppenbart orimliga villkor. Men mer ska till för en fällande dom för människoexploatering, beslöt hovrätten. Bland annat måste den utnyttjade personen ha befunnit sig i en svår situation.
En man från Bangladesh arbetade på en restaurang i Norrköping där han ska ha blivit svårt utnyttjad av sin arbetsgivare. Hovrätten friade dock krögaren från straff.
I Hassans fall hade han varit bostadslös och okunnig om vad som gäller i Sverige när han fick jobbet. Dessutom hade krögaren framfört vissa hot om våld och hotat att få honom utvisad när han ville ha lön. Men i lagens mening innebar det inte att Hassan varit i en svår situation, fastslog hovrätten.
Ett annat lagkrav är att personen blivit vilseledd. Hovrätten höll med om att Hassan blivit lurad av krögaren att jobba gratis men inte heller vilseledandet var så allvarligt att det räckte för en fällande dom. Krögarens agerande var "i högsta grad förkastligt" men det rörde sig inte om människoexploatering, bedömde hovrätten.
Eva Wintzell anser att hovrätten ställt för höga krav, bland annat när det gäller att bedöma om Hassan befunnit sig i en svår situation.
Kammaråklagare Eva Wintzell är kritisk till att krögaren slapp straff.
Är det för svårt att få fällande domar om personer utnyttjats genom att arbeta för mycket låg lön?
– Det går inte att svara på eftersom det än så länge finns så få ärenden, säger Eva Wintzell.
Riksåklagaren har överklagat hovrättsdomen till Högsta domstolen.
En närliggande fråga är hur låg lön en arbetsgivare egentligen får betala. Svaret är: i princip hur låg lön som helst. Medan ett tjugotal andra EU-länder har minimilöner finns inget motsvarande i Sverige. Istället bestäms lönenivån i kollektivavtal. Men om arbetsplatsen saknar kollektivavtal finns ingen lägsta lön, utan det står arbetsgivare och arbetstagare fritt att komma överens om vilken ersättning som ska gälla. Ett visst skyddsnät finns dock i avtalslagen som reglerar uppenbart oskäliga överenskommelser.