IT kan stärka patienternas makt

Bland de tjänster som snart kan komma att erbjudas över Internet finns tidsbeställning, förnyelse av recept och vissa provsvar via e-brev.
Tanken med hälsokonton är att alla medborgare ska komma åt både personlig och allmän sjukvårdsinformation via Internet, ungefär som vi kan göra bankärenden på nätet i dag.
â?? IT har stora möjligheter båda att stärka patientens makt och att göra vården effektivare, säger kommunikationsdirektör Bo Swedin på Landstingsförbundet.
Varje svensk har ett eget hälsokonto på Internet. På kontot har man tillgång till den personliga vårdinformation som finns i form av journalupp- gifter, provsvar, receptförskrivningar och läge inom högkostnadsskyddet.
På kontot finns också de e-brev som utväxlats mellan patienten och vårdcentral och läkare.
Med hjälp av digitala formulär kan man beställa tid hos doktorn, förnya recept eller ställa frågor.

Finns bara på ett arbetspapper
Genom en särskild prenumerationsservice kommer rapporter om nya forskningsrön eller aktuella pollenrapporter också direkt till det personliga kontot.
Slutligen finns också länkar till nätverk av patienter med samma sjukdom, till exempel diabetiker eller astmatiker.
Och när patienten snabbt vill få kontakt med sjukvården så klickar man helt enkelt på en knapp på skärmen, och inom tio minuter ringer någon från sjukvårdsupplysningen upp.
Visst låter det bra?
Men, tyvärr, det här är inte möjligt i dag. I stället handlar det om en vision som än så länge bara finns på Bo Swedins arbetspapper.
Han är Landstingsförbundets kommunikationsdirektör och ansvarar för en utredning om sjukvården och Internet som Landstingsförbundet just nu genomför. Utredningen ska resultera i en vision och konkreta förslag på hur IT ska kunna användas i svensk sjukvård.
â?? Det finns en stor nyfikenhet inom vården i dag, men också viss tröghet som alltid när en förändring är på gång. När läkare och annan vårdpersonal ser vilken nytta de kan ha av IT, då tror jag också att motståndet försvinner, säger han.

Journaler prioriteras
Visionen ligger dock inte så långt bort i tiden. Inom några år kan de personliga hälsokontona vara en verklighet.
â?? Det som kommer att ta tid är att göra patientjournalerna tillgängliga, vilket kanske är det viktigaste av allt. Det är den som de flesta kommer att vilja ha tillgång till. Men det finns både säkerhetsaspekter och en del juridiska frågor som måste utredas innan man kan göra journalerna tillgängliga.
En stor fördel med att låta de medborgare som vill det ha tillgång till alla sina journaler på ett hälsokonto är att patientmakten förstärks. Man kan i lugn och ro se vad doktorn skriver och man kan också ta den informationen och kontakta en annan doktor för att få ytterligare en åsikt om diagnosen.

Lyckad satsning i Jämtland
Undersökningar visar också att patienter ofta kommer ihåg mindre än hälften av vad doktorn säger under det personliga mötet, vilket är ytterligare ett skäl att göra journalerna tillgängliga.
â?? Ett juridiskt problem är att även arbetsgivare och försäkringsbolag skulle kunna kräva att få se journalerna innan de anställer eller är villiga att teckna försäkring. Det är juridiska aspekter som måste utredas.
Men man kan komma långt med hälsokonton även utan journaluppgifter. Bara genom att låta patienter kommunicera med vårdcentralen eller doktorn om förnyelse av recept eller för att boka tid kan både vårdens verksamhet effektiviseras och patienten få bättre service.
â?? Ett område som vi tror mycket på är att koppla samman sjukvårdsupplysningen över telefon med Internet. I England använder man ett sy-stem där medborgarna trycker på en särskild knapp på National Health Services hemsida. Inom tio minuter rings man då upp av en sjuksköterska.
I Jämtland har landstinget en sjukvårdsupplysning som brukar framhållas som lyckad. Hälften av alla som ringer in behöver inte söka vidare vård, och de som behöver göra det hamnar rätt inom vården direkt.
Genom att göra tjänsten tillgänglig via nätet, ges sjukvårdsupplysarna en bättre arbetssituation och kan därmed ägna mer tid åt varje patient.
â?? Det här är en bra service till medborgarna, samtidigt som det sparar mycket pengar. Att ta hand om en patient på sjukvårdsupplysningen kostar mindre än 50 kronor. Om samma patient uppsöker akuten kostar det ungefär 2 000 kronor.
Bara det att patienten styrs till rätt vårdinstans direkt innebär stora besparingar.
Det finns också intressanta trender på nätet i dag som Bo Swedin vill dra nytta av. Det gäller både de nätverk som bildas mellan patienter med samma sjukdom och fenomenet nätdoktorer.
â?? Om man kan koppla samman nätverken för patienter med samma sjukdom med specialister inom vården, tror jag att man skulle kunna åstadkomma mycket. Likaså tror jag att sjukvården borde erbjuda nätdoktorer. Många fler skulle då kunna få en första diagnos utan att uppsöka primärvården, och dessutom skulle det vara ett enkelt sätt för patienter att få en andra åsikt om en diagnos som ställts av till exempel husläkaren, säger Bo Swedin.