Forskning: Lyckade val de vanligaste
Även om valet av enskilda pristagare kan ifrågasättas har Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet historiskt lyckats väl när den valt ut vilka som belönats med Nobelpriset i medicin.
-Valet av pristagare under den tiden verkar i det stora hela att ha återspeglat upptäckter som också det internationella forskarsamhället i stort värderat högst, säger han.
Det är bara Nobelförsamlingens egna professorer, tidigare medicinpristagare och ett urval professorer vid svenska och utländska medicinska fakulteter som har rätt att nominera kandidater till Nobelpriset i medicin.
Nomineringarna granskas av Nobelkommittén som till sist presenterar förslag till pristagare för Nobelförsamlingen. I det material som Ragnar Björk gått igenom har pristagarna som till sist valts ut oftast varit nominerade av professorer vid lärosäten i flera olika länder.
Återkommande namn
-I många fall valdes de ut efter att ha varit återkommande namn i nomineringslistorna och betraktats som "prisvärdiga" under flera år. Att någon haft många nomineringar har i sig dock inte ökat chansen att utses till pristagare, säger han.
Ragnar Björk tycker att Nobelkommittén för det mesta lyckades väl med att samtidigt både fånga upp opinioner utifrån och göra ett eget självständigt val av pristagare.
-Att det finns några exempel på tveksamma val av pristagare och forskare vars banbrytande upptäckter aldrig belönats är en annan sak och måste betraktas i ljuset av sin egen tid, säger han.
Tveksamma val
Exempel på tveksamma val som brukar föras fram är att schweizaren Paul Müller 1948 belönades för upptäckten av insektsgiftet DDT och att portugisen Egas Moniz året därpå belönades för att ha utvecklat lobotomin som behandling av svåra psykossjukdomar.
-Vid den tiden var de långsiktiga miljöeffekterna av DDT okända och det var svårt att betrakta Müller som annat än en hjälte, som räddade miljontals människor från att dö i malaria och andra insektsöverförda sjukdomar. Däremot kan man tycka att Nobelkommittén redan då kunde tagit in signaler om att lobotomin nog inte var så lyckad, säger Ragnar Björk.
Så jobbar vi med nyheter