Döda hönor blir fjärrvärme
Runt 4,4 fyra miljoner värphöns klassas som uttjänta varje år. 3 miljoner slaktas för att användas i barnmat, soppkött och färdigrätter i Tyskland. Merparten av de övriga gasas ihjäl trots att det enligt nuvarande djurskyddsföreskrifterna inte är tillåtet.
Numera hör det till ovanligheterna att hitta höns i livsmedelsbutikerna. Handeln slutade sälja produkten för tio år sedan eftersom efterfrågan bland konsumenterna var försvinnande liten.
Sedan dess har landets äggproducenter haft problem med att bli av med sina värphöns när hönsbesättningarna ska förnyas. Vid 14 månaders ålder minskar värpningen drastiskt och hönsen betraktas därför som odugliga inom storskalig äggproduktion.
Vid fågelslakteriet Svenskt Fågelkött i Håkantorp, utanför Vara, slaktades 3 miljoner värphöns i fjol. Slakteriet i Håkantorp är i princip den enda plats i landet som tar emot uttjänta värphöns. Där finns kapacitet för att slakta 3 000 höns per timme, eller 25 000 höns per dag.
- Producenterna får betala 2.25 kronor för varje höna. I år kommer antalet höns som går till slakt att minska till cirka 2,6 miljoner men vi har plats för 3,5 miljoner slakthöns, säger Helge Häggman, vd på Svenskt Fågelkött.
Slaktköttet transporteras därefter till Tyskland och blir till exempelvis soppkött, färdigmat och barnmat. Det är det tyska förädlingsföretaget Geti-Wilba som tar hand om köttet i sin anläggning i Bremervörde väster om Hamburg.
- Hönsen får inte transporteras i mer än åtta timmar i sträck. Framförallt på Gotland och i Norrland väljer äggproducenterna gasning eftersom transporten skulle ta längre tid, säger Henrik Larsén, ordförande i branschorganisationen Svenska Ägg.
I Norrland finns också mobila avlivningsstationer där hönsen elbedövas innan halsen skärs av. 230 000 höns avlivades på detta sätt i fjol.
Henrik Larsén har cirka 28 000 värphöns på gården Springsta säteri utanför Enköping. Förr fick han ett par kronor för varje höns som gick till slakt. I dag får han betala för att bli av med dem.
- Jag skickar alla mina uttjänta höns till slakt, säger Henrik Larsén.
Men hanteringen vållar problem.
- Hönsen tas på natten när de sover eller slumrar och sätts i stora trälådor i en lastbil. Många idrottsföreningar och fotbollsklubbar tjänar extra på det här, de får en krona för varje höna. Men oftast vill ungdomarna bara göra det en gång, trots att förtjänsten är god. Det är varken enkelt eller särskilt roligt att samla ihop tusentals dåsiga höns mitt på natten.
Enligt Djurskyddsmyndigheten är gasning en metod som blivit vanligare. Studier visar att det kan vara en likvärdig eller i vissa fall mer human metod.
- Vid slakt ska hönsen först samlas ihop på natten, sättas i burar och transporteras i en kall lastbil till slakteriet. Där hängs hönan upp och ned och doppas i ett strömförande vattenbad. Vissa hönor blir dock inte bedövade innan de slaktas och gasning kan därför vara skonsammare eftersom den är snabb, hönsen slipper utsättas för stress, säger Lotta Berg vid Djurskyddsmyndigheten.
Inom kort kommer lagen därför att ändras så att det blir en tillåten avlivningsmetod. Men även den har nackdelar.
- När man sprutar in gas i hönsstallar läcker det också ut gas. Ofta handlar det om lösgående höns som drabbas. Det blir en långsam kvävning och metoden är inte helt optimal, säger Lotta Andersson, handläggare vid Djurskyddsmyndigheten.
I fjol utfärdades 32 dispenser för gasning av 535 000 höns, året dessförinnan avlivades 293 000 höns på det här sättet. De döda värphönsen samlas sedan ihop och skickas till destruktionsanläggningen Koonvex utanför Karlskoga.
Det pågår även småskaliga projekt där hönsen eldas upp och blir till fjärrvärme, exempelvis vid fjärrvärmeverket i Linköping och på Gotland.
Svenska Ägg jobbar dock aktivt med att öka andelen producenter som väljer slakt, eftersom de anser att det ur ett moraliskt och etiskt perspektiv är bättre om hönsen blir till livsmedel.
- Jag tycker det är synd att förstöra påsken för folk med att berätta vad som händer med hönsen. Frågan är hur konsumenterna reagerar när de får veta att många gasas ihjäl, säger Henrik Larsén.
Så jobbar vi med nyheter