I NCMEC:s byggnad finns en grupp poliser som organisationen har ett nära samarbete med. NCMEC har sin bas i delstaten Virginia i USA.
Den kanske främsta samarbetspartnern för svensk polis vid spårningen av pedofiler är NCMEC, The National Center for Missing & Exploited Children. Organisationen får ständigt in enorma mängder barnpornografiska filmer och fotografier från tech-företag.
Förra året handlade det om 32 miljoner så kallade rapporter som tech-företagen filtrerade ut från barnporr-användare runt om i världen och överförde till NCMEC. Det innebär en ökning med 47 procent på två år.
Det är en kraftig majoritet av män bland de som döms för barnpornografibrott.
90 procent av de barnporr-ärenden som Uppsalapolisen arbetar med initieras av tips från NCMEC, som alltså är en helt avgörande källa för att lösa brotten. När polisen ingriper mot män som sysslar med barnpornografi framkommer inte sällan att de även kontaktat barn för att få sexuella bilder av dem eller för att förgripa sig på barnen. Sinar tipsflödet från NCMEC minskar med andra ord polisens möjligheter både att stoppa barnporr-bilder och att skydda barn från sexuella övergrepp.
John Shehan vid NCMEC är kritisk mot att en del tech-bolag inte aktivt spårar upp barnpornografiska bilder som överförs via deras nät.
John Shehan, ansvarig vid NCMEC för insatser mot barnsexbrott, ser en oroande utveckling.
– För att förhindra dataintrång är det alltfler tech-bolag som krypterar användarnas material. Bland andra Meta och Twitter har flaggat för en kraftig ökning av krypteringen i år och enligt det värsta scenariot kan inflödet av barnpornografiskt material till NCMEC minska med 80 procent, uppger John Shehan.
USA:s regering är avvaktande i frågan om lagstiftning för att lättare spåra barnporranvändare, menar John Shehan. På bilden Vita huset i Washington.
Enligt honom har tech-bolagen dock tekniska möjligheter att även i fortsättningen lämna ut gärningsmännens ip-adresser till NCMEC.
– Regeringen i USA skulle kunna lagstifta om detta men har hittills en avvaktande hållning. Tech-företagen har verksamhet även inom EU och där är lagstiftning på väg som kan komma till rätta med problemet.
En hel del barnporr sänds redan i nuläget krypterat på nätet, men det gäller långtifrån allt material.
NCMEC har en årsbudget på cirka 600 miljoner kronor. Merparten kommer från USA:s regering.
– Om krypteringen kommer att omfatta ytterligare barnpornografiskt material riskerar miljontals dokumenterade övergrepp att spridas i det fördolda och barnen lämnas utan hjälp, poängterar John Shehan.
Han hävdar att 26 000 utsatta barn hittills har identifierats genom bilder som NCMEC förmedlat till polisen.
Ett tips om barnpornografibrott som Uppsalapolisen fått in från NCMEC. I tipset fanns ip-numret till en Uppsalabo i 30-årsåldern som greps och dömdes för brottet.
John Shehan är kritisk även i övrigt mot vissa tech-företag som han anser inte är tillräckligt engagerade i arbetet mot barnporr. Enligt en lag i USA är bolagen tvungna att rapportera in materialet till NCMEC när de upptäcker det i sina servrar. Däremot behöver de inte aktivt spåra upp barnpornografi.
Arkivbild. Häktningsförhandling i Göteborgs tingsrätt 2018 mot man som misstänktes för barnpornografibrott.
– De flesta tech-bolag arbetar inte proaktivt med frågan och det vi får in är bara toppen av isberget. Man ska komma ihåg att NCMEC under 2022 påträffade 49 000 fall av sexbrott runt om i världen där vi bedömde att barn var i omedelbar fara, uppger John Shehan.
Varför är företagen inte mer aktiva för att hitta barnpornografi?
– Det kan bero på att det är dyrt för bolagen att anställa granskare medan andra bolag värnar användarnas personliga integritet. Det kan även handla om ointresse, tror John Shehan.
Det är alltid stängda dörrar i rättegångar då bilder visas på barn som utsatts för sexuella övergrepp.
Sedan starten 1998 har NCMEC:s verksamhet vuxit kraftigt. Idag vidarebefordrar organisationen tips om barnpornografi, inklusive användarnas ip-adresser och mejladresser, till polismyndigheter i 160 länder. 2022 överlämnades 48 000 rapporter till polisen i Sverige. Enligt NCMEC brukar ungefär hälften av materialet innehålla så mycket konkret information att det kan vara möjligt att spåra användarna.