Brandbilen utanför Storvretaskolan är en något udda syn, men eleverna har vant sig vid den.
Utanför Storvretaskolan står en brandbil, men ingen rök stiger från byggnaden. Det är Johan Bondesson som tagit insatsbilen till jobbet som elevassistent. Den här veckan har han jour som deltidsbrandman och alla hans kollegor är beredda på att om larmet går kommer Johan släppa allt och springa till bilen.
– Man har sex minuter på sig från att larmet går till att man ska sitta i brandbilen iklädd brandutrustning. Så om jag inte har bilen med mig ska jag hinna till stationen och byta om på den tiden, men det är nära.
Johan Bondesson har jobbat som deltidsbrandman sedan 2018 då hans fru såg en annons från kommunen om utbildningstillfällen.
– Hon trodde jag skulle tycka det var stimulerande och jag hade ingen insyn i yrket. Men nu har jag stor glädje av det på många sätt både för att jag kan sprida kunskap om brandsäkerhet och vara till nytta här i Storvreta om det brinner.
Hur Johans fru som han har sju barn tillsammans med tänkte när hon fick in honom på det här spåret kan vara svårt att förstå, men de har aldrig haft några konflikter om hans extrajobb och det ger också upp till 7 000 kronor efter skatt till hushållsekonomin per månad.
Med jourer, utbildningar och sommartillägg kan Johan en bra månad tjäna 7000 extra efter skatt på att vara deltidsbrandman.
– Med ett annat extrajobb så skulle jag ju vara tvungen att vara borta från familjen ännu mer. Nu när jag har jourer så kan jag ju vara hemma med familjen och försvinner bara om larmet går.
Som deltidsbrandman måste man bo där man ska rycka ut, och även ha jobbet på samma plats, för att kunna vara i bilen ombytt på sex minuter. I Storvreta har deltidsbrandmännen en jourvecka i månaden då man ska vara beredd att kunna åka ut på larm dygnet runt. Oftast är det mindre saker som en bilolycka där han bara behöver vara borta någon timme. Som längst har han varit borta i åtta timmar när det varit skogsbrand.
Arbetet som elevassistent kräver närvaro, lugn och problemlösningsförmåga, vilket också är bra egenskaper i jobbet som deltidsbrandman, enligt Johan Bondesson.
I jobbet som elevassistent får han det att fungera för att både kollegor och rektorn Emelie Waldenvik har en positiv inställning till att det finns en deltidsbrandman på skolan.
– Vi har en väldigt flexibel organisation med en chattgrupp där Johan skriver om han måste försvinna och så får andra sluta upp och hjälpas åt. Det kräver lite mer av schemat de veckor Johan har jourveckor, men annars är det bara positivt, säger Emelie Waldenvik.
Johan är med i skolans brandgrupp där han är en tillgång med sina kunskaper och eleverna har fått göra studiebesök på brandstationen. På vintern spolar han med hjälp av brandslangen skolans skridskobana.
Som första insatsperson (FIP) kan man använda insatsbilen till sitt vanliga jobb och därmed ta sig lite snabbare ut på en utryckning. I utryckningsbilen ligger bland annat ett kitt för att syresätta barn.
En skock med elever från sjätte klass flockas runt Johan på skolgården och ställer frågor om brandyrket när han går rastvakt. Johan måste avbryta samtalet för att ta hand om en liten kille ur förskoleklass som ramlar och slår upp armbågen.
– Som deltidsbrandman handlar det inte om att vara stor och stark. Det viktigaste är att man är lugn och en problemlösare, säger Johan när han fått pojken på fötter.
Pulverbrandsläckare, hjärt- och lungräddningsutrustning och filtar är några av de saker som finns i första insatsbilen som Johan Bondesson ofta har med sig när han har jourvecka.
Han berättar om sjuksköterskor, snickare och IT-experter som alla på olika sätt med sina specialkunskaper har varit till större tillgång just därför att de har andra kunskaper än vanliga brandmän. Men det finns också nackdelar med att vara samhällets brandman när något går riktigt illa.
– Eftersom man känner många i Storvreta så händer det ju också att det är ett barn i en allvarlig bilolycka som man känner. Det kan ju vara fruktansvärt tungt.