– Jag är fortfarande chockad. Jag kan inte förstå vad det är för människor som kan göra något liknande, säger Peppe.
Buren var hel och det fanns inget blod på platsen, allt såg helt orört ut morgonen efter stölden. Därför utesluter han att något djur har kommit åt kycklingarna.
– När någon eller några har tagit sig hit för att göra inbrott och stjäla något tycker jag att de borde vara ute efter utrustning, som mina verktyg. Det är hemskt att de tar våra djur.
Peppe har polisanmält stölden och på torsdagen gick han runt på tomten för att sätta hänglås på de dörrar som behövde ett.
– Nu är allting hos oss låst. I morse skyndade jag mig ner till hönsgården för att se om hänglåset var helt, det var det. Det känns jobbigt att någon har varit här, man vet inte om de tänker komma tillbaka.
Peppe och hans fru har fyra katter, tjugo fullvuxna höns och fyra stycken höns som är en och en halv månad gamla. Efter en väldigt kort tid in i samtalet med Peppe märker jag vilken djurvän han är.
– Mina djur betyder allt för mig, jag kan inte få kycklingarna ur huvudet. Jag vill att de ska må bra, men de är så pass unga och bräckliga att risken är stor för att de är döda, det känns hemskt.
Nu vill han uppmana folk till att ha uppsikt på sina djur.
– Det kanske är tjuvar som siktar in sig på att sno djur som är i farten, eller så har vi har haft världens värsta otur. Vi får nog aldrig tillbaka våra kycklingar. Men jag vill ändå uppmärksamma detta för om någon skulle veta något.