I år erbjuder Sverige 500 biståndsstipendier inom Svenska institutets biståndsfinansierade stipendieprogram. 99 av dem finns i Uppsala, varav 66 på Uppsala universitet och 33 på Sveriges Lantbruksuniversitet. Men i både S-regeringens och alliansens budgetpropositioner räcker pengarna inte till mer än 25 stipendier nästa år.
Sju av landets universitetsrektorer har protesterat mot denna kraftiga nedskärning i en debattartikel i Dagens Industri. Där uppmanade de regeringen att inte stänga dörren för duktiga internationella studenter som kan bidra till Sveriges och världens framtid. Rektorerna framhåller vikten av att kunna konkurrera om de bästa studenterna internationellt och att studenterna från utvecklingsländer höjer kvaliteten i undervisningen.
Uppsala universitets rektor Eva Åkesson är besviken på att protesten inte tog skruv.
– Vi vill välkomna duktiga, motiverade studenter från hela världen oavsett finansiella möjligheter. Det behövs för att erbjuda en internationell studiemiljö. Studenterna i Uppsala ska möta världen här och få mångfald och perspektiv, säger hon.
Kan du förstå att regeringen inte satsar på biståndsstipendiater när de kapar i biståndsbudgeten för att lägga mer på flyktingmottagande?
– Jag tror att Sverige kan klara av båda delarna. Utbildning till ungdomar är en av de bästa saker man kan bidra med till dessa länder, svarar Eva Åkesson.
För Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, är biståndsstipendiaterna viktiga.
– Volymmässigt är de inte en stor grupp, men de är en nyckelgrupp på våra campus där de bidrar till vår internationalisering med sina olika perspektiv och synsätt, säger SLU:S rektor Lisa Sennerby Fosse.
SLU har program inom global utveckling med direkta kopplingar till utvecklingsländer och spelar på en internationell arena.
– Till exempel kommer cirka 40 procent av våra doktorander från länder utanför Sverige, varav en stor del är Sidafinansierade, säger Lisa Sennerby Fosse.
För tre år sedan beslutade regeringen att införa studieavgifter för utomeuropeiska studenter som inte studerar på utbytesavtal. Under det första året förlorade Sverige merparten av dessa studenter, men sedan har antalet gått upp, mycket tack vare förstärkningar av stipendier från regeringen som delas ut via Svenska institutet, SI. Det har även kommit in donationer från privatpersoner och företag.
Förutom studieavgifter täcker SI:s biståndsstipendier levnadskostnader. Många av deras stipendiater hade inte haft möjlighet att studera i Sverige även om det varit avgiftsfritt.
Kay Svensson är internationell samordnare vid Uppsala universitet. Han hävdar att det krävs global närvaro för att vara ett framgångsrikt och högt rankat universitet. Dessutom ser han biståndsstipendiaterna som viktiga ambassadörer för Sverige och svenska företag när de återvänder till sina hemländer. De skapar nätverk.
– Det är ett framgångsrikt sätt för Sverige att bygga relationer för framtiden i länder där man kan förvänta sig en stark och intressant utveckling, säger Kay Svensson.
Eftersom studenterna också kan bidra till utvecklingen i sina ofta fattiga hemländer ses detta som en bra form av bistånd. Eva Åkesson hoppas att regeringen återkommer med andra vägar att finansiera fler stipendier för studenter utanför EU och EES.
– Jag ger aldrig upp. Jag har kämpat med det här sedan studieavgifter infördes 2011, säger hon.